Pågående avhandlingsprojekt

Informella finansiella marknader i Sverige 1800 – 1910. Estimat baserat på mikrodata

Doktorand Jaser Abbas

Projektet är lett av Professor Håkan Lindgren och inkluderar doktorandstuderande Jaser Abbas. Den senare studerar informella finansiella marknader i 1800-talets Malmöhus med fokus på utvecklingen av socio-ekonomiska och geografiska strukturer samt påverkan av ekonomiska kriser på kreditrelationer. Preliminär titel för avhandlingen är ”Credit in times of crisis: Informal credits in Malmöhus county, 1850-1900”.

Antibiotics research: How, why and to what effect the conditions of antibiotics research changed 1980-2010

Doktorand Carl Björvang

During a period of increased awareness of need for new antibiotics, the research in the field underwent significant changes. This project assesses the extent of these changes. It also looks at the underlying causes of the changes to understand why they came about. Finally it aims to study the effects they had on individual researchers and their ability to conduct productive research within the field.

Influence on Swedish bank regulation during the twentieth century

Doktorand Cecilia Kahn

This dissertation takes a stakeholder perspective on the legislative and regulatory processes for bank regulation in Sweden during the twentieth century. A number of cases of regulatory development are considered with focus on vested interests, arguments, channels of influence and outcomes. Politicians, the supervisor, the Riksbank, the bankers, academia, media etcetera are included in the analysis. Through this, the development of regulations and the stakeholders’ respective positions of influence can be described for each case as well as how influence has changed over time. Furthermore, this provides an empirical basis for testing hypothesis of regulatory theory and the theory of regulatory capture. Printed material such as riksdagstryck and archival material are used. The rich source of previous research is also used as secondary sources. 

Institutionell förändring och agrar-ekonomisk tillväxt. Jordskiften, fastighetspriser och befolkningsförändring 1810-1880

Doktorand Ellen Lindblom

Mitt arbete är inom Marja Eriksons forskningsprojekt "Institutionell förändring och agrar-ekonomisk tillväxt. Jordskiften, fastighetspriser och befolkningsförändring 1810-1880" där jag fokuserar på lagen om laga skifte som trädde i kraft år 1827 och dess implementering i Östra Mellansverige.  Vilka drivkrafter hade stora jordägare att skifta och hur såg den institutionella förändringen som ägde rum ut i praktiken? Varför skiftades vissa byar och andra inte och fick det några effekter på hushållsnivå?
Jag är även intresserad av ägande- och nyttjanderätter och att kartlägga dem före och efter laga skifte;  om och i så fall hur förändrades nyttjanderätterna i praktiken i och med laga skifte? Studien intresserar sig speciellt för arrendebönders - och arrendetorpares hushåll och de människor som inte ägde den jord de brukade. Min studie fokuserar på jordreformen laga skifte inom godsekonomin i Uppland och mer specifikt järnbruken.

Den nygamla ekonomiska politiken: teknokratisk och idépolitisk förändring i svensk finans- och penningpolitik 1960–1990

Doktorand Elisabeth Lindberg

Det här avhandlingsprojektet handlar om svensk finans- och penningpolitik under en period av strukturell ekonomisk förändring som allt oftare kommit att betecknas som marknadisering. Marknadisering i Sverige har i stor utsträckning kommit att översättas i avregleringar av finansiella marknader och en mer marknadsmässigt styrd välfärdsstat. Detta har följts av åtstramande finanspolitik och en teknokratiskt styrd penningpolitik. Tidigare har denna utveckling getts förklaringar såsom nyliberalismens ökande idépolitiska inflytande under 1980-talet, fackföreningarnas försvagade maktposition och sclerosis-hypotesen att den snabba tillväxten under efterkrigstidens regleringspolitiska regim kom till vägs ände i och med oljekriserna på 1970-talet. Bidraget i den här avhandlingen blir att ta ett steg bort från dessa förklaringar och istället belysa längre historiska processer inom den ekonomiska politiken. Studien riktar blicken mot de teknokrater som i sina olika funktioner och med skiftande idépolitiska kopplingar var med och formade den svenska finans- och penningpolitiken under den första marknadiseringsvågen och påföljande finansialisering av ekonomin mellan 1960–1990. Dessa aktörer tolkade och påverkade på olika sätt olika skeenden. Materialet utgörs av protokoll från Nationalekonomiska föreningen, Riksbanken, Finansdepartementet, riksdagstryck, statliga offentliga utredningar (SOU), arbetarrörelsearkiv och media.

Det extensiva jordbrukets tid - Skiften och jordbruksutveckling i Mellansverige ca 1750-1900

Doktorand Maja Lundqvist

Arbetet avser att undersöka och belysa den agrara utvecklingen i Mälardalen. Föresatsen är att söka identifiera om det går att urskilja en produktions- och produktivitetsökning som kan identifieras som en agrar revolution i Mälardalen och utröna huruvida skiftet hade betydelse för detta. Detta kommer att göras genom att applicera ett institutionellt/property rights perspektiv på skiftesreformerna.

Arbete och maskin: en studie om industriell teknik, ideologi och den svenska arbetarrörelsen 1920–1960

Doktorand Arvand Mirsafian

Min avhandling studerar den svenska arbetarrörelsens inställning till industrins tekniska utveckling från 1920-talet till 1960-talet. Genom att undersöka hur arbetarrörelsens politiska och fackliga organisationer agerade för att påverka den tekniska utvecklingen ställer avhandlingen frågor om förhållandena mellan arbete, teknik och kunskap och hur de förändrades under 1900-talets industrialisering.
Relationen mellan arbete och teknik är komplex och berör både materiella och emotionella aspekter av arbetares tillvaro. Tekniken har genom arbetarrörelsens historia både setts som möjlighet och hot. Utifrån ideologibegreppet studerar jag hur arbetarrörelsens kunskap om sin verklighet har påverkat hur den har agerat för att forma industrins tekniska utveckling till sin fördel.
Studien tar avstamp i kunskapssociologisk litteratur som betonar kunskapens betydelse i människors uppfattning av verkligheten. Begreppet kunskapskamp är ett centralt verktyg i avhandlingen för att undersöka hur arbetarrörelsen genom sin kunskapsproduktion har skapat olika ideologiska bilder av den industriella tekniken, och hur de i sin tur har kämpat för sina intressen genom dessa bilder.

Social rörlighet i en socialt rörlig tid

Doktorand Jonas Söderqvist

Mitt arbete ingår i ett projekt som undersöker faktorer för social rörlighet i Sverige under perioden 1850–1950. Genom att kartlägga rörligheten hos individer som valt att studera vidare på folkhögskoleinstitutioner vill jag undersöka hur social rörlighet såg ut för den som valt att studera längre än folkskolans sex obligatoriska år, men som inte hade tillgång till läroverken och universiteten. För närvarande arbetar jag med elever från Brunnsviks folkhögskola. En grupp som förutom att vara mindre bemedlade även var politiskt organiserade och där vissa av dem upplevde stor social rörlighet under sina liv.
Mitt avhandlingsarbete ingår i forskningsprojektet "En fråga om arv: Humankapital och förmögenhet som förutsättning för social mobilitet, Sverige 1880-1950", finansierat av Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse, Tore Browaldhs Stiftelse. Min del av projektet kommer resultera i en monografi på svenska, och vara uppbyggd kring delstudier för att belysa olika delar av den större teoretiska frågeställningen.

Senast uppdaterad: 2021-03-30