Pågående avhandlingsprojekt
Wealth, War and Modernisation
Doktorand Diego Castañeda Garza
The reconstruction of the wealth inequality levels in Mexico over the 19th century and early 20th. This thesis project aims to use wealth inequality as a microscope to observe the long-term processes of state formation and economic modernisation in Mexico since the independence war in 1810 up to the end of the Mexican Revolution in 1940. I constructed a dataset of wills to answer several questions, for example: Who were the winners and losers of the modernisation process? and what is the relationship between inequality and warfare? This century and a half process of state formation, destruction and reconstruction can be characterised as continuous warfare at different scales punctuated by two periods of peace and construction of state capacity. Distributive forces are the drivers of these developments.
Alkoholpolitikens påverkan på svensk bryggerinäring: marknadsstruktur, lönsamhet, och företagsöverlevnad, 1920-1990
Doktorand Kasper Hage Stjern
Prosjektet omhandler de norske og svenske bryggerikartellene mellom 1906-1956. Formålet er å undersøke hvordan kartelledelsen og kartellmedlemmene påvirket kartelliseringsprosessen samt bryggeriindustrienes forhold til statens stigende vilje til å regulere samfunnet generelt og alkohol i særdeleshet. Jeg benytter meg av kartellenes egne arkiv, bryggeriarkiv og statlige pris- og kartellmyndigheters arkiv i undersøkelsen.
Influence on Swedish bank regulation during the twentieth century
Doktorand Cecilia Kahn
This dissertation takes a stakeholder perspective on the legislative and regulatory processes for bank regulation in Sweden during the twentieth century. A number of cases of regulatory development are considered with focus on vested interests, arguments, channels of influence and outcomes. Politicians, the supervisor, the Riksbank, the bankers, academia, media etcetera are included in the analysis. Through this, the development of regulations and the stakeholders’ respective positions of influence can be described for each case as well as how influence has changed over time. Furthermore, this provides an empirical basis for testing hypothesis of regulatory theory and the theory of regulatory capture. Printed material such as riksdagstryck and archival material are used. The rich source of previous research is also used as secondary sources.
Institutionell förändring och agrar-ekonomisk tillväxt. Jordskiften, fastighetspriser och befolkningsförändring 1810-1880
Doktorand Ellen Lindblom
Mitt arbete är inom Marja Eriksons forskningsprojekt "Institutionell förändring och agrar-ekonomisk tillväxt. Jordskiften, fastighetspriser och befolkningsförändring 1810-1880" där jag fokuserar på lagen om laga skifte som trädde i kraft år 1827 och dess implementering i Östra Mellansverige. Vilka drivkrafter hade stora jordägare att skifta och hur såg den institutionella förändringen som ägde rum ut i praktiken? Varför skiftades vissa byar och andra inte och fick det några effekter på hushållsnivå?
Jag är även intresserad av ägande- och nyttjanderätter och att kartlägga dem före och efter laga skifte; om och i så fall hur förändrades nyttjanderätterna i praktiken i och med laga skifte? Studien intresserar sig speciellt för arrendebönders - och arrendetorpares hushåll och de människor som inte ägde den jord de brukade. Min studie fokuserar på jordreformen laga skifte inom godsekonomin i Uppland och mer specifikt järnbruken.
Den nygamla ekonomiska politiken: teknokratisk och idépolitisk förändring i svensk finans- och penningpolitik 1960–1990
Doktorand Elisabeth Lindberg
Det här avhandlingsprojektet handlar om svensk finans- och penningpolitik under en period av strukturell ekonomisk förändring som allt oftare kommit att betecknas som marknadisering. Marknadisering i Sverige har i stor utsträckning kommit att översättas i avregleringar av finansiella marknader och en mer marknadsmässigt styrd välfärdsstat. Detta har följts av åtstramande finanspolitik och en teknokratiskt styrd penningpolitik. Tidigare har denna utveckling getts förklaringar såsom nyliberalismens ökande idépolitiska inflytande under 1980-talet, fackföreningarnas försvagade maktposition och sclerosis-hypotesen att den snabba tillväxten under efterkrigstidens regleringspolitiska regim kom till vägs ände i och med oljekriserna på 1970-talet. Bidraget i den här avhandlingen blir att ta ett steg bort från dessa förklaringar och istället belysa längre historiska processer inom den ekonomiska politiken. Studien riktar blicken mot de teknokrater som i sina olika funktioner och med skiftande idépolitiska kopplingar var med och formade den svenska finans- och penningpolitiken under den första marknadiseringsvågen och påföljande finansialisering av ekonomin mellan 1960–1990. Dessa aktörer tolkade och påverkade på olika sätt olika skeenden. Materialet utgörs av protokoll från Nationalekonomiska föreningen, Riksbanken, Finansdepartementet, riksdagstryck, statliga offentliga utredningar (SOU), arbetarrörelsearkiv och media.
Det extensiva jordbrukets tid - Skiften och jordbruksutveckling i Mellansverige ca 1750-1900
Doktorand Maja Lundqvist
Arbetet avser att undersöka och belysa den agrara utvecklingen i Mälardalen. Föresatsen är att söka identifiera om det går att urskilja en produktions- och produktivitetsökning som kan identifieras som en agrar revolution i Mälardalen och utröna huruvida skiftet hade betydelse för detta. Detta kommer att göras genom att applicera ett institutionellt/property rights perspektiv på skiftesreformerna.
En kamp om produktionen. Arbetare och rationaliseringspolitik i Sverige under mellankrigstiden
Doktorand Arvand Mirsafian
Min forskning handlar om hur svenska metallarbetare förhöll sig till teknisk förändring under mellankrigstiden. Under denna period bildades ”rationaliseringsrörelsen” av näringslivet och deras politiska allierade, som försökte införa ny teknik som ökade industrins produktivitetsnivåer. Genom att studera metallarbetare och undersöka rationalisering och industriell kapitalism ”underifrån”, menar jag att arbetarrörelsen aktivt försökte påverka hur ny teknik användes i produktionen. Jag menar också att detta var en del av en historisk kamp för att minska arbetsgivarnas kontroll över arbetsprocessen. Denna konflikt är väsentlig för att förstå hur den svenska arbetsmarknadsmodellen senare institutionaliserades.
Social rörlighet i en socialt rörlig tid
Doktorand Jonas Söderqvist
Mitt arbete ingår i ett projekt som undersöker faktorer för social rörlighet i Sverige under perioden 1850–1950. Genom att kartlägga rörligheten hos individer som valt att studera vidare på folkhögskoleinstitutioner vill jag undersöka hur social rörlighet såg ut för den som valt att studera längre än folkskolans sex obligatoriska år, men som inte hade tillgång till läroverken och universiteten. För närvarande arbetar jag med elever från Brunnsviks folkhögskola. En grupp som förutom att vara mindre bemedlade även var politiskt organiserade och där vissa av dem upplevde stor social rörlighet under sina liv.
Mitt avhandlingsarbete ingår i forskningsprojektet "En fråga om arv: Humankapital och förmögenhet som förutsättning för social mobilitet, Sverige 1880-1950", finansierat av Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse, Tore Browaldhs Stiftelse. Min del av projektet kommer resultera i en monografi på svenska, och vara uppbyggd kring delstudier för att belysa olika delar av den större teoretiska frågeställningen.
Collecting a community: History and Swedish-American identity, 1860-1920
Doktorand Erik Thosteman
I mitt avhandlingsarbete undersöker jag den svensk-amerikanska migrationen mellan ca 1850-1920, och den framväxande etniska gemenskapen. Med utgångspunkt i svensk-amerikanska historiska sällskap, institutioner, tidnings- och arkivmaterial vill jag undersöka den roll som historieskrivningen spelat för skapandet av svensk-amerikanska identiteter. Begrepp som nationalism, kollektiva identiteter och historiskt medvetande kommer att vara viktiga i min undersökning.