Pågående avhandlingsprojekt

Informella finansiella marknader i Sverige 1800 – 1910. Estimat baserat på mikrodata.
Doktorand Jaser Abbas

Projektet är lett av Professor Håkan Lindgren och inkluderar doktorandstuderande Jaser Abbas. Den senare studerar informella finansiella marknader i 1800-talets Malmöhus med fokus på utvecklingen av socio-ekonomiska och geografiska strukturer samt påverkan av ekonomiska kriser på kreditrelationer. Preliminär titel för avhandlingen är ”Credit in times of crisis: Informal credits in Malmöhus county, 1850-1900”.

Antibiotics research: How, why and to what effect the conditions of antibiotics research changed 1980-2010
Doktorand Carl Björvang

During a period of increased awareness of need for new antibiotics, the research in the field underwent significant changes. This project assesses the extent of these changes. It also looks at the underlying causes of the changes to understand why they came about. Finally it aims to study the effects they had on individual researchers and their ability to conduct productive research within the field.

The rise of patenting in Sweden 1885-1920
Doktorand Henrik Ericson

In this project I will study the rise and development of patenting in Sweden 1885-1920, and how this can be related to the changing structure of the Swedish economy. A part of the project is the construction of a new database, containing all Swedish patents during the period, with information about the patent, inventor, and the patentee. 

Influence on Swedish bank regulation during the twentieth century
Doktorand Cecilia Kahn

This dissertation takes a stakeholder perspective on the legislative and regulatory processes for bank regulation in Sweden during the twentieth century. A number of cases of regulatory development are considered with focus on vested interests, arguments, channels of influence and outcomes. Politicians, the supervisor, the Riksbank, the bankers, academia, media etcetera are included in the analysis. Through this, the development of regulations and the stakeholders’ respective positions of influence can be described for each case as well as how influence has changed over time. Furthermore, this provides an empirical basis for testing hypothesis of regulatory theory and the theory of regulatory capture. Printed material such as riksdagstryck and archival material are used. The rich source of previous research is also used as secondary sources. 

Det extensiva jordbrukets tid - Skiften och jordbruksutveckling i Mellansverige ca 1750-1900
Doktorand Maja Lundqvist

Arbetet avser att undersöka och belysa den agrara utvecklingen i Mälardalen. Föresatsen är att söka identifiera om det går att urskilja en produktions- och produktivitetsökning som kan identifieras som en agrar revolution i Mälardalen och utröna huruvida skiftet hade betydelse för detta. Detta kommer att göras genom att applicera ett institutionellt/property rights perspektiv på skiftesreformerna.

Tariffs, Trade and Economic Growth in Sweden 1858-1913
Doktorand Viktor Persarvet

During the second half of the 19th century, Sweden underwent a radical economic transition from a poor agrarian country to an industrialized nation. At the same time, Sweden went from having a more free trade inclined to a protectionist trade policy. Growth rates accelerated in the protectionist period which is interesting since openness is usually held to be growth promoting. The purpose of my dissertation is to estimate the effects of the Swedish trade policy on trade and growth during the period. The project includes the construction of both nominal and effective rates of protection at the aggregate and disaggregate level for the Swedish economy using data collected from the Swedish tariff legislation and official trade and industrial statistics. Estimation of tariff effects on trade and growth is done with the use of gravity models, estimates of import penetration and labor productivity.

Social rörlighet i en socialt rörlig tid
Doktorand Jonas Söderqvist

Mitt arbete ingår i ett projekt som undersöker faktorer för social rörlighet i Sverige under perioden 1850–1950. Genom att kartlägga rörligheten hos individer som valt att studera vidare på folkhögskoleinstitutioner vill jag undersöka hur social rörlighet såg ut för den som valt att studera längre än folkskolans sex obligatoriska år, men som inte hade tillgång till läroverken och universiteten. För närvarande arbetar jag med elever från Brunnsviks folkhögskola. En grupp som förutom att vara mindre bemedlade även var politiskt organiserade och där vissa av dem upplevde stor social rörlighet under sina liv.
Mitt avhandlingsarbete ingår i forskningsprojektet En fråga om arv: Humankapital och förmögenhet som förutsättning för social mobilitet, Sverige 1880-1950, finansierat av Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse, Tore Browaldhs Stiftelse. Projektledare är docent Kristina Lilja. Min del av projektet kommer resultera i en monografi på svenska, och vara uppbyggd kring delstudier för att belysa olika delar av den större teoretiska frågeställningen.