Forskning inom området agrarhistoria

I historisk tid har det stora flertalet människor varit direkt iblandade och beroende av jordbruk och de har bott på landsbygden. En överväldigande stor del av samhällenas produktion och människornas konsumtion var tidigare relaterat till jordbruket och jordbruket har varit ett centralt ekonomisk-politiskt område. Den agrarhistoriska forskningen vid Ekonomisk-historiska institutionen handlar i vid mening om jordbrukets utveckling och de faktorer, institutionella, politiska och marknadsmässiga, som har påverkat den, samt om jordbrukssektorns relation till och betydelse för andra delar av samhällsekonomin. Vi fokuserar i första hand på tiden från 1700-talet och framåt. Fokus ligger oftast på Sverige, men vi är involverade i internationellt komparativa samarbeten med europeiska och asiatiska länder.

Pågående projekt

Institutionell förändring och agrar-ekonomisk tillväxt. Jordskiften, fastighetspriser och befolkningsförändring 1810-1880

Projektledare: Marja Erikson
Medverkande: Mats Morell (2019-2022), Ellen Lindblom, Ekonomisk historia, UU
Projektperiod: 2019-2023
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Projektet behandlar relationen mellan institutionell förändring och ekonomisk tillväxt i agrar kontext. Den övergripande frågeställningen är om/hur institutionella förändringar bidrog till agrarekonomisk tillväxt. Empiriska data från Östra Mellansverige 1810-1880 används, men frågan diskuteras i en europeisk kontext. Projektet klargör om, och i så fall hur, 1800-talets skiften, definierade som processer där gemensamt nyttjade agrara resurser privatiserades, påverkade produktivitet och ekonomisk tillväxt. Projektet syftar även till att identifiera drivkrafter för skiftena och således institutionell förändring i praktiken. En rad variabler, bland annat jordpris- och befolkningsdata utnyttjas.

Agrarekonomisk tillväxt eller stagnation i Mälardalen: Regionala produktionsdata 1750-1920

Projektledare: Marja Eriksson (2022-)
Medverkande: Mats Morell (2019-2022), Maja Lundqvist, Ekonomisk historia, UU
Projektperiod: 2017-2020
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Projektet ska utifrån i första hand lantmäteridata frambringa kvantitativa mått på regional utveckling av åkerareal och produktionen inom jordbruket i Stockholms, Uppsala, Västmanlands län och Södermanlands län 1750-1920. Detta innebär att den demografiska och agrarekonomiska stagnation som påvisats för Mälardalen under perioden 1750-1860 ska klargöras och förklaras. I samband därmed ska projektet för det andra fastställa om det under perioden i området – och Sverige som helhet – ägde rum en agrar revolution, definierad som en period då jordbruksproduktion och arealproduktivitet höjdes kraftigt och även arbetsproduktiviteten steg. För det tredje ska institutionella faktorers, särskilt jordskiftenas betydelse, i en sådan omvandling värderas. Slutligen ska relationen mellan en sådan revolution och en antagen tendens till ekologisk kris klargöras.

Brandförsäkring på Sveriges landsbygd och den finansiella revolutionen. Organisationsformer, bebyggelse och argument 1734 – 1850

Projektledare: Göran Ulväng
Medverkande: Sarah Linden Pasay
Projektperiod: 2018 - 2021
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

En av förutsättningen för 1800-talets finansiella revolution var försäkringssystemens framväxt, främst brandförsäkringar som ledde till att de som drabbats av brand kunde få igång produktionen snabbt och vågade investera i sina byggnader, men brandförsäkringar var också en grundläggande förutsättning för fastighetsbelåning. Ett effektivare och stabilare brandförsäkringssystem bidrog därmed till skapande av krediter och ökade investeringar i såväl jordbruk som industri. Den finansiella revolutionen med dess framväxt av stabilare offentliga finanser, banksystem, kapitalmarknad och företag var en förutsättning för den starka tillväxten som ägde rum i Europa och USA under 1800-talet.

Hur landsbygdens brandförsäkringssystem fungerade före 1800-talets mitt är i många länder okänt på grund av avsaknaden av källmaterial. Den goda tillgången på svenska källor möjliggör dock studier inom fältet och syftet med detta forskningsprojekt är att analysera hur brandförsäkringsväsendet på landsbygden i Sverige organiserades och förändrades under 1700-talet och det tidiga 1800-talet.

Internationellt sett är Sverige ovanligt på så sätt att staten lagstiftade om ramarna för
brandförsäkringen, men att lantbrukarna hade stora möjligheter att påverka organiseringen lokalt, samtidigt som privata försäkringsbolag i princip inte förekom före 1800-talets mitt. Här finns med andra ord stora möjligheter att undersöka hur lantbrukare i geografiskt avgränsade områden med helt olika ekonomiska och sociala förutsättningar valde att organisera sin brandstod. Genom en sådan analys är det möjligt att se hur risker hanterades, hur ersättningssystemen var uppbyggda och hur stabila systemen var.

Projektet kan därmed bidra med viktiga resultat till den internationella forskningen om brandförsäkringssystems organisering före 1850, men också till teoribildningen på området, särskilt kring frågor om asymmetriska informationsproblem, kollektiva och individuella behov, riskhantering och resursmobilisering.

Kyrkan som sockenbankir. Kyrkokassornas användning för kreditgivning på den svenska landsbygden 1750-1870

Projektledare: Sofia Murhem
Medverkande: Göran Ulväng
Projektperiod: 2015-2019
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse

Undersökningen tar in utgångspunkt i kyrkoräkenskaperna och relateras till den agrarekonomiska utvecklingen i respektive område med särskilt fokus på befolkningsstorlek, socioekonomisk indelning (ståndspersoner, bönder, obesuttna), jordnaturernas fördelning (säterier, frälse, skatte, krono) och förmögenhets och kreditförhållanden. De två delprojekten (Delprojekt 1: Kyrkokassorna, storlek och utlåning) och delprojekt 2 (Låntagarna) löper parallellt.