Forskning inom området arbetsmarknad och arbetsliv
Arbetsmarknad och arbetsliv har präglat vår ekonomiska historia i hög grad. Även idag påverkas vi av förhållandena på arbetsmarknaden liksom i arbetslivet, oavsett om vi står utanför eller är en del av arbetsmarknaden. Detta forskningsfält har under lång tid även präglat den ekonomisk-politiska debatten. Forskningen kring arbetsmarknad och arbetsliv vid Ekonomisk-historiska institutionen behandlar både arbetsmarknad, arbetsliv och arbetsorganisationsaspekter ur ett ekonomiskt-historiskt perspektiv. I första hand sysslar vi med perioden från 1900-talet och framåt. Tidigare forskning har bland annat behandlat arbetsmiljöaspekter, hur arbetet organiserats, arbetsmarknadens parter i termer av svenska modellen, migration, omställningsavtal, arbetstid, genusaspekter på arbetslivet, för att nämna några teman. Olika faktorer som interagerar i historisk tid är politik, marknad och institutioner. Dessutom sitter redaktionen för den internationella refereetidskriften Economic and Industrial Democracy, publicerad av Sage, London, vid institutionen. Vi arbetar bland annat med europeiska kollegor i nuvarande forskningssamarbeten.
Tidskriften Economic and Industrial Democracy
Pågående projekt
Insatt eller utsatt i Bergslagen? Platsen som kunskapsvillkor
Projektledare: Paul Agnidakis (Institutionen för ABM, Uppsala Universitet)
Medverkande: Maths Isacson, (Ekonomisk-historiska, Uppsala universitet), Michael Gustavsson
Projektperiod: 2020-2023
Projektfinansiär: Vetenskapsrådet
Projektets syfte är att analysera bildningsvägar på landsbygden i förhållande till platsbundna förutsättningar, dvs. vilken betydelse den geografiska platsen, de sociala och ekonomiska villkoren, lokala traditioner och den kulturella miljön har för vilka bildningsvägar som väljs och vilka kunskaper som anses vara viktiga. Projektet analyserar genomgående spänningen mellan allmänna, etablerade och centrala (platsoberoende) idéer om bildning och utbildning och mer platsbundna och lokala. Den geografiska avgränsningen i det föreslagna projektet utgörs av den del av Bergslagen som ligger i norra Västmanland och södra Dalarna, ett område som gått från att vara ett ekonomiskt och senare industriellt (urbant) centrum till att betraktas som rural periferi.
Den övergripande teoretiska modellen för våra undersökningar utgår dels från den i traditionen efter Wittgenstein viktiga epistemologiska insikten om perspektivfrågans fundamentala betydelse för vår kunskap, dvs. hur det kunnande som är knutet till vår livsform (1:a personsperspektivet) förhåller sig till den kunskap vi tillägnar oss, oftast genom formell utbildning (3:e personsperspektivet), på basis av det mer primära kunnandet, dels den hermeneutiska tradition som betonar att vår förmåga till kunskap är betingad av konkreta förutsättningar, dvs. att vår ”plats” eller situation bildar den förståelsehorisont med vilken vi möter vår omvärld
Metallbasaren: Kunskapande i Stockholms metallnäring under det ”långa sjuttonhundratalet”
Projektledare: Göran Rydén (Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet)
Medverkande: Måns Jansson (Ekonomisk-historiska, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2017 - 2020
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser (Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse, Tore Browaldhs Stiftelse)
Projektets syfte är att utforska kunskapens rörelser och praktiker inom Stockholms metallmanufaktur under det ‘långa sjuttonhundratalet’. Fokus är perioden 1720–1820, vilken omfattar både det inhemska manufakturväsendets expansion under sjuttonhundratalets mitt och den därefter följande perioden av stagnation för Stockholmsekonomin. Denna period såg även omfattande förändringar i det politiska systemet, men även rörande synen på ekonomi, arbete och industri. Protektionistiska regleringar och monopolism gav successivt vika för idéer om mer icke-reglerade ekonomiska aktiviteter. Här finns tydliga jämförelsepunkter med expansionen för metallarbete i Eskilstuna Fristad (grundad 1771). Vårt primära intresse är aktiviteter och verkstäder för finsmide omfattade av manufakturprivilegier, och således inte skråhantverk. Projektet kommer dock att uppmärksamma gränsdragning och utbyten mellan dessa olika former av metallhantverk, eftersom många hantverkare under perioden var rörliga och bytte arbetsplats flertalet gånger under sitt yrkesverksamma liv.
Projektet är uppbyggt kring tre relaterade steg. Inledningsvis kommer vi att konstruera en databas rörande metallmanufaktur i Stockholm för perioden 1720–1820. Databasen kommer ge en översiktlig information om verkstäder och anställda. Detta föls av ett andra steg, där vi närmare utforskar mobilitet och rörelser. Fokus är här Stockholmshantverkares resor i Europa och rekryteringen av utländska hantverkare/manufakturister. Slutligen kommer ett urval att göras där ett antal verkstäder och hantverk studeras mer ingående. Tyngdpunkten i detta sista steg läggs på utforskandet av rörelser, rekrytering och lärande, samt hur dessa praktiker länkade samman verkstäder (och andra platser) i en föränderlig urban kontext.
En fråga om arv: Humankapital och förmögenhet som förutsättning för social mobilitet, Sverige 1880-1950
Projektledare: Kristina Lilja
Medverkande: Jonas Söderqvist och Dan Bäcklund (2015-2022) (Ekonomisk historia, Uppsala Universitet)
Projektperiod: 2015-
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.
Projektet behandlar hur chanserna att lyckas i livet, socialt och ekonomiskt, påverkas av utbildning och av vilken ekonomisk status tidigare generationer haft. Syftet är att studera sambandet mellan förmögenhet, investeringar i humankapital och vilka möjligheter individer i Sverige hade att avancera i social status under perioden 1880-1950. Hur påverkade familjers ekonomiska ställning satsningar på barnens utbildning och hur påverkade dessa utbildningssatsningar barnens sociala status när de i sin tur blev vuxna? Ledde utbildningsökningen över tid till att betydelsen av tidigare generationers förmögenhet minskade och att den sociala rörligheten ökade? Projektet knyter an till debatten om utbildningssystemets demokratisering och vilken betydelse den hade för framväxten av ett mer jämlikt samhälle där mänskliga resurser bättre kunde nyttjas och klassresor ske. Humankapital definieras i projektet som praktisk och teoretisk utbildning.
Hur blev Sverige jämlikt? Fördelningen av inkomster med nya mikrodata, 1862–1970
Projektledare: Erik Bengtsson (Ekonomisk historia, Lunds universitet)
Medverkande: Jakob Molinder (Ekonomisk historia, Uppsala Universitet), Svante Prado (Ekonomisk historia, Göteborgs universitet)
Projektperiod: 2019 - 2022
Projektfinansiär: Vetenskapsrådet och Jan Wallander och Tom Hedelius forskningsstiftelse
Sverige blev under 1900-talet ett av världens ekonomiskt mest jämlika länder. Under 1980-talet stod den procent av befolkningen som tjänade mest för endast 4 procent av de totala inkomsterna samtidigt som den så-kallade Ginikoefficienten, som mäter inkomsternas spridning, var lägre än i något annat utvecklat land. Både orsaker till och konsekvenser av denna särpräglade samhällsekonomiska struktur har diskuterats flitigt. Den långt gångna utjämningen har setts som ett ”svenskt experiment” med skadliga eller positiva effekter på ekonomin. Gjorde jämlikheten att svenskarnas företagsamhet och vilja att anstränga sig minskade? Eller var det tvärtom så att jämlikheten ökade tilliten och hållbarheten i ekonomin? För att kunna diskutera sådana frågor behöver vi veta hur det faktiskt låg till med inkomstfördelningen.
Detta projekt går till arkiven för att ta fram helt nya mått på inkomstfördelningen i Sverige sedan 1860-talet. Vi gör ett representativt urval ur taxeringslängderna för att bygga upp statistik över svenskarnas inkomster. För dem som inte betalade skatt och därför inte återfinns i detta material använder vi en rad andra källor, såsom information om löner och dåtida studier av de fattigas levnadsstandard. På så sätt skapar projektet den första kompletta inkomststatistiken för Sverige före 1968, för vart tionde år (1862, 1870, 1880, och så vidare).
Den nya statistiken använder vi för att analysera hur inkomstfördelningen utvecklades i landet mellan 1862 och 1970, och varför. Vi kommer ställa och bevara frågor som: (1) Hade Sverige en relativt jämlik inkomststruktur redan före välfärdsstaten byggdes upp? Vissa har hävdat att Sverige har en särskild tradition av jämlikhet, medan andra menar att jämlikheten är en sentida företeelse; med vår nya statistik kan vi besvara dessa frågor. (2) Vilken roll spelade välfärdsstatens uppbyggnad jämfört med industrialiseringen för inkomstfördelningen under 1800-talets slut och 1900-talets första halva? Forskares utvärdering av den relativa betydelsen av dessa faktorer skiljer sig starkt åt mellan de som betonar den ekonomiska strukturens påverkan (ofta nationalekonomer), medan andra lägger större vikt vid fackföreningsrörelsens och välfärdspolitikens betydelse (ofta sociologer). Vi kommer ha möjlighet att utvärdera vikten av båda dessa faktorer samtidigt, och mäta hur mycket respektive faktor bidrog till utjämningen. (3) Hur utvecklades inkomsterna längs olika skiljelinjer som region, kön, ålder och bransch? Påverkades de olika typerna av inkomstskillnader av samma faktorer, eller av olika? Gick de i takt eller i otakt? Vilka förskjutningar mellan grupper (norrlänningar-sörlänningar, kvinnor-män, arbetare-tjänstemän) spelade störst roll för förändringarna i inkomstspridningen i stort?
Projektet ger en ny förståelse av den svenska jämlikheten och ojämlikhetens historia. Detta är av betydelse för svensk forskning och debatt genom att belysa ett viktigt drag i landets moderna utveckling. Både forskare och politiker intresserar sig för graden av (o)jämlikhet i den svenska ekonomin, och vi ger den första sammantagna kvantitativa utvärderingen av effekterna på inkomstfördelningen av till exempel Per Albin Hanssons folkhemspolitik, första och andra världskrigen, och industrialiseringen. Projektet är dock inte bara viktigt ur ett svenskt perspektiv. Just eftersom Sverige under 1900-talets andra hälft etablerade sig som världens kanske jämlikaste land, väcker landet ett intresse i den internationella forskningen och samhälleliga debatten om ojämlikhet som är oproportionerligt sett till landets storlek. Eftersom Sverige i början av 1980-talet var så jämlikt, har det blivit ett viktigt fall för alla bredare teorier om jämlika ekonomier, och har på sistone diskuterats till exempel i inflytelserika böcker av Thomas Piketty och Walter Scheidel, som tolkar den svenska utvecklingen mycket olika.
