Tjänstemannarörelsen och framväxten av trygghets- och omställningsavtal i den svenska modellen

Projektledare: Jan Ottosson
Medverkande: Olle Jansson
Projektperiod: 2018-2019
Projektfinansiär: Forte

Sedan ett par årtionden tillbaka har olika former av trygghets- och omställningsavtal upprättade mellan parterna på arbetsmarknaden fått en allt större roll och täckning på den svenska arbetsmarknaden. Trygghets- och omställningsavtalen är i ett internationellt hänseende unika och kan därför betraktas som ett typiskt uttryck för den svenska modellen: att arbetstagare och arbetsgivare på en central nivå slutit snarlika avtal som täcker stora delar av arbetsmarknaden. Samtidigt är dessa avtal ett uttryck för något som går stick i stäv med en annan viktig aspekt av den svenska modellen – statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Trygghets- och omställningsavtalen tar över sådant som enligt modellen ska ligga på statens ansvar, inte parterna. Hur avtalen uppstått och utvecklats kan därmed ses som ett tecken på en omformulering av den svenska modellen. Omställningsavtalen är särskilt intressanta att granska ur ett perspektiv där dessa avtal sätts i relation till den svenska modellen. För det första då dessa avtal i sig utgör ett brott med den statliga aktiva arbetsmarknadspolitiken. För det andra då initiativet togs av tjänstemannarörelsen, TCO och Saco, inte av LO, som tillsammans med SAF oftast framställs som drivande för den svenska modellens framväxt. Detta projekt syftar därför till att undersöka och analysera de historiska orsakerna till att omställningsavtalen fått en allt mer framträdande roll på svensk arbetsmarknad och tjänstemannarörelsens betydelse för framväxten av dessa avtal. Ska denna utveckling främst ses som en följd av ett ökat intresse för att försöka kompensera för ett avtagande skydd på grund av välfärdsstatens tillbakadragande eller ska avtalen ses som ett initiativ anpassning till dagen och morgondagens arbetsliv och arbetsmarknad? Vi menar att en närmare studie av omställningsavtalens historia kan bidra med en ökad förståelse för samtida utvecklingar på den svenska arbetsmarknaden.

Metallbasaren: Kunskapande i Stockholms metallnäring under det ”långa sjuttonhundratalet”

Projektledare: Göran Rydén (Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet)
Medverkande: Måns Jansson (Ekonomisk-historiska, Uppsala univesitet)
Projektperiod: 2017 - 2020
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser (Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse, Tore Browaldhs Stiftelse)

Projektets syfte är att utforska kunskapens rörelser och praktiker inom Stockholms metallmanufaktur under det ‘långa sjuttonhundratalet’. Fokus är perioden 1720–1820, vilken omfattar både det inhemska manufakturväsendets expansion under sjuttonhundratalets mitt och den därefter följande perioden av stagnation för Stockholmsekonomin. Denna period såg även omfattande förändringar i det politiska systemet, men även rörande synen på ekonomi, arbete och industri. Protektionistiska regleringar och monopolism gav successivt vika för idéer om mer icke-reglerade ekonomiska aktiviteter. Här finns tydliga jämförelsepunkter med expansionen för metallarbete i Eskilstuna Fristad (grundad 1771). Vårt primära intresse är aktiviteter och verkstäder för finsmide omfattade av manufakturprivilegier, och således inte skråhantverk. Projektet kommer dock att uppmärksamma gränsdragning och utbyten mellan dessa olika former av metallhantverk, eftersom många hantverkare under perioden var rörliga och bytte arbetsplats flertalet gånger under sitt yrkesverksamma liv.
Projektet är uppbyggt kring tre relaterade steg. Inledningsvis kommer vi att konstruera en databas rörande metallmanufaktur i Stockholm för perioden 1720–1820. Databasen kommer ge en översiktlig information om verkstäder och anställda. Detta föls av ett andra steg, där vi närmare utforskar mobilitet och rörelser. Fokus är här Stockholmshantverkares resor i Europa och rekryteringen av utländska hantverkare/manufakturister. Slutligen kommer ett urval att göras där ett antal verkstäder och hantverk studeras mer ingående. Tyngdpunkten i detta sista steg läggs på utforskandet av rörelser, rekrytering och lärande, samt hur dessa praktiker länkade samman verkstäder (och andra platser) i en föränderlig urban kontext.

En fråga om arv: Humankapital och förmögenhet som förutsättning för social mobilitet, Sverige 1880-1950

Projektledare: Kristina Lilja
Medverkande: Jonas Söderqvist och Dan Bäcklund (Ekonomisk historia, Uppsala Universitet)
Projektperiod: 2015-
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.

Projektet behandlar hur chanserna att lyckas i livet, socialt och ekonomiskt, påverkas av utbildning och av vilken ekonomisk status tidigare generationer haft. Syftet är att studera sambandet mellan förmögenhet, investeringar i humankapital och vilka möjligheter individer i Sverige hade att avancera i social status under perioden 1880-1950. Hur påverkade familjers ekonomiska ställning satsningar på barnens utbildning och hur påverkade dessa utbildningssatsningar barnens sociala status när de i sin tur blev vuxna? Ledde utbildningsökningen över tid till att betydelsen av tidigare generationers förmögenhet minskade och att den sociala rörligheten ökade? Projektet knyter an till debatten om utbildningssystemets demokratisering och vilken betydelse den hade för framväxten av ett mer jämlikt samhälle där mänskliga resurser bättre kunde nyttjas och klassresor ske. Humankapital definieras i projektet som praktisk och teoretisk utbildning.

Hur blev Sverige jämlikt? Fördelningen av inkomster med nya mikrodata, 1862–1970  

Projektledare: Erik Bengtsson (Ekonomisk historia, Lunds universitet)
Medverkande: Jakob Molinder (Ekonomisk historia, Uppsala Universitet), Svante Prado (Ekonomisk historia, Göteborgs universitet)
Projektperiod: 2019 - 2022
Projektfinansiär: Vetenskapsrådet och Jan Wallander och Tom Hedelius forskningsstiftelse

Sverige blev under 1900-talet ett av världens ekonomiskt mest jämlika länder. Under 1980-talet stod den procent av befolkningen som tjänade mest för endast 4 procent av de totala inkomsterna samtidigt som den så-kallade Gini-koefficienten, som mäter inkomsternas spridning, var lägre än i något annat utvecklat land. Både orsaker till och konsekvenser av denna särpräglade samhällsekonomiska struktur har diskuterats flitigt. Den långt gångna utjämningen har setts som ett ”svenskt experiment” med skadliga eller positiva effekter på ekonomin. Gjorde jämlikheten att svenskarnas företagsamhet och vilja att anstränga sig minskade? Eller var det tvärtom så att jämlikheten ökade tilliten och hållbarheten i ekonomin? För att kunna diskutera sådana frågor behöver vi veta hur det faktiskt låg till med inkomstfördelningen.

Detta projekt går till arkiven för att ta fram helt nya mått på inkomstfördelningen i Sverige sedan 1860-talet. Vi gör ett representativt urval ur taxeringslängderna för att bygga upp statistik över svenskarnas inkomster. För dem som inte betalade skatt och därför inte återfinns i detta material använder vi en rad andra källor, såsom information om löner och dåtida studier av de fattigas levnadsstandard. På så sätt skapar projektet den första kompletta inkomststatistiken för Sverige före 1968, för vart tionde år (1862, 1870, 1880, och så vidare).
Den nya statistiken använder vi för att analysera hur inkomstfördelningen utvecklades i landet mellan 1862 och 1970, och varför. Vi kommer ställa och bevara frågor som: (1) Hade Sverige en relativt jämlik inkomststruktur redan före välfärdsstaten byggdes upp? Vissa har hävdat att Sverige har en särskild tradition av jämlikhet, medan andra menar att jämlikheten är en sentida företeelse; med vår nya statistik kan vi besvara dessa frågor. (2) Vilken roll spelade välfärdsstatens uppbyggnad jämfört med industrialiseringen för inkomstfördelningen under 1800-talets slut och 1900-talets första halva? Forskares utvärdering av den relativa betydelsen av dessa faktorer skiljer sig starkt åt mellan de som betonar den ekonomiska strukturens påverkan (ofta nationalekonomer), medan andra lägger större vikt vid fackföreningsrörelsens och välfärdspolitikens betydelse (ofta sociologer). Vi kommer ha möjlighet att utvärdera vikten av båda dessa faktorer samtidigt, och mäta hur mycket respektive faktor bidrog till utjämningen. (3) Hur utvecklades inkomsterna längs olika skiljelinjer som region, kön, ålder och bransch? Påverkades de olika typerna av inkomstskillnader av samma faktorer, eller av olika? Gick de i takt eller i otakt? Vilka förskjutningar mellan grupper (norrlänningar-sörlänningar, kvinnor-män, arbetare-tjänstemän) spelade störst roll för förändringarna i inkomstspridningen i stort?

Projektet ger en ny förståelse av den svenska jämlikheten och ojämlikhetens historia. Detta är av betydelse för svensk forskning och debatt genom att belysa ett viktigt drag i landets moderna utveckling. Både forskare och politiker intresserar sig för graden av (o)jämlikhet i den svenska ekonomin, och vi ger den första sammantagna kvantitativa utvärderingen av effekterna på inkomstfördelningen av till exempel Per Albin Hanssons folkhemspolitik, första och andra världskrigen, och industrialiseringen. Projektet är dock inte bara viktigt ur ett svenskt perspektiv. Just eftersom Sverige under 1900-talets andra hälft etablerade sig som världens kanske jämlikaste land, väcker landet ett intresse i den internationella forskningen och samhälleliga debatten om ojämlikhet som är oproportionerligt sett till landets storlek. Eftersom Sverige i början av 1980-talet var så jämlikt, har det blivit ett viktigt fall för alla bredare teorier om jämlika ekonomier, och har på sistone diskuterats till exempel i inflytelserika böcker av Thomas Piketty och Walter Scheidel, som tolkar den svenska utvecklingen mycket olika.