Avslutade forskningsprojekt

Skyltfönstret. Genus och den kommersiella kunskapens cirkulation i urbana miljöer

Projektledare: Rebecka Lennartsson (Stockholms Stadsmuseum)
Medverkande: Orsi Husz (Ekonomisk historia, Uppsala universitet), Klara Arnberg (Ekonomisk historia, Stockholms universitet)
Projektperiod: 2017-2021
Projektfinansiär: Riksbankens Jubileumsfond

This project studies the historical development of meanings, competences and material practices behind the creation of commercial displays (in the form of shop windows and industrial/trade exhibitions) in Sweden during the first half of the twentieth century. The historical context is the bourgeoning consumer culture and the golden age of Swedish industry. The commercial displays in many ways reshaped urban spaces. The professional knowledge involved in their creation often articulated understandings of how people strolled and moved around in the city, how the consumers’ gaze worked in commercial settings and how visual effects could influence it. These meanings as well as the material environments created by display professionals were often deeply gendered. The typical consumer was often – but not always – perceived as female, while the visitors of the trade fairs were thought of as male. The knowledge of how to create commercial displays (consisting of both business and aesthetical expertise) was during the period professionalized, but also disseminated and trivialized and in many ways altered by everyday practices. The project is part of the Research Program Gendered spaces. Multidimensional walks in urban history / Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens historia.

Metallbasaren: Kunskapande i Stockholms metallnäring under det ”långa sjuttonhundratalet”

Projektledare: Göran Rydén (Institutet för bostads- och urbanforskning, UU)
Medverkande: Måns Jansson (Ekonomisk-historiska, UU)
Projektperiod: 2017 - 2020
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser (Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse, Tore Browaldhs Stiftelse)

Projektets syfte är att utforska kunskapens rörelser och praktiker inom Stockholms metallmanufaktur under det ‘långa sjuttonhundratalet’. Fokus är perioden 1720–1820, vilken omfattar både det inhemska manufakturväsendets expansion under sjuttonhundratalets mitt och den därefter följande perioden av stagnation för Stockholmsekonomin. Denna period såg även omfattande förändringar i det politiska systemet, men även rörande synen på ekonomi, arbete och industri. Protektionistiska regleringar och monopolism gav successivt vika för idéer om mer icke-reglerade ekonomiska aktiviteter. Här finns tydliga jämförelsepunkter med expansionen för metallarbete i Eskilstuna Fristad (grundad 1771). Vårt primära intresse är aktiviteter och verkstäder för finsmide omfattade av manufakturprivilegier, och således inte skråhantverk. Projektet kommer dock att uppmärksamma gränsdragning och utbyten mellan dessa olika former av metallhantverk, eftersom många hantverkare under perioden var rörliga och bytte arbetsplats flertalet gånger under sitt yrkesverksamma liv.
Projektet är uppbyggt kring tre relaterade steg. Inledningsvis kommer vi att konstruera en databas rörande metallmanufaktur i Stockholm för perioden 1720–1820. Databasen kommer ge en översiktlig information om verkstäder och anställda. Detta föls av ett andra steg, där vi närmare utforskar mobilitet och rörelser. Fokus är här Stockholmshantverkares resor i Europa och rekryteringen av utländska hantverkare/manufakturister. Slutligen kommer ett urval att göras där ett antal verkstäder och hantverk studeras mer ingående. Tyngdpunkten i detta sista steg läggs på utforskandet av rörelser, rekrytering och lärande, samt hur dessa praktiker länkade samman verkstäder (och andra platser) i en föränderlig urban kontext.

Open Economy Forces and the Welfare State – International Trade, Capital Flows, and Social Policy 1920–2010

Projektledare: Henric Häggqvist
Projektperiod: 2017-2020
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse

The project aims to investigate the links between openness in various forms and the growth of the welfare state over the 20th century. While it has been claimed that small and open economies to a larger degree have opted for policies of domestic compensation (Katzenstein, 1985) the overall result in earlier research has been inconclusive. Some studies find negative effects of forces of globalization on the welfare state, while others have found that openness has increased social spending. It has furthermore been shown that the effect may differ depending on the type of welfare programs (Lindert, 2004; Espuelas, 2012). One of the main goals of the project is therefore to try to find out what the causal mechanisms in these effects may be. It will do so by conducting longitudinal cross-country studies that look at aggregate social spending as well as by type of welfare program (pensions, health, welfare, unemployment benefits, and education).

Tjänstemannarörelsen och framväxten av trygghets- och omställningsavtal i den svenska modellen

Projektledare: Jan Ottosson
Medverkande: Olle Jansson
Projektperiod: 2018-2019
Projektfinansiär: Forte

Sedan ett par årtionden tillbaka har olika former av trygghets- och omställningsavtal upprättade mellan parterna på arbetsmarknaden fått en allt större roll och täckning på den svenska arbetsmarknaden. Trygghets- och omställningsavtalen är i ett internationellt hänseende unika och kan därför betraktas som ett typiskt uttryck för den svenska modellen: att arbetstagare och arbetsgivare på en central nivå slutit snarlika avtal som täcker stora delar av arbetsmarknaden. Samtidigt är dessa avtal ett uttryck för något som går stick i stäv med en annan viktig aspekt av den svenska modellen – statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Trygghets- och omställningsavtalen tar över sådant som enligt modellen ska ligga på statens ansvar, inte parterna. Hur avtalen uppstått och utvecklats kan därmed ses som ett tecken på en omformulering av den svenska modellen. Omställningsavtalen är särskilt intressanta att granska ur ett perspektiv där dessa avtal sätts i relation till den svenska modellen. För det första då dessa avtal i sig utgör ett brott med den statliga aktiva arbetsmarknadspolitiken. För det andra då initiativet togs av tjänstemannarörelsen, TCO och Saco, inte av LO, som tillsammans med SAF oftast framställs som drivande för den svenska modellens framväxt. Detta projekt syftar därför till att undersöka och analysera de historiska orsakerna till att omställningsavtalen fått en allt mer framträdande roll på svensk arbetsmarknad och tjänstemannarörelsens betydelse för framväxten av dessa avtal. Ska denna utveckling främst ses som en följd av ett ökat intresse för att försöka kompensera för ett avtagande skydd på grund av välfärdsstatens tillbakadragande eller ska avtalen ses som ett initiativ anpassning till dagen och morgondagens arbetsliv och arbetsmarknad? Vi menar att en närmare studie av omställningsavtalens historia kan bidra med en ökad förståelse för samtida utvecklingar på den svenska arbetsmarknaden.

Självförverkligandets marknad. Svensk korrespondens- och distansutbildning, 1890-1970-tal

Projektledare: Orsi Husz
Medverkande: Nikolas Glover, (Ekonomisk historia, UU), Håkan Forsell (Historiska institutionen, SU)
Projektperiod: 2014-2018
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Projektets övergripande syfte är att problematisera utvecklingslinjerna för ”kunskapssamhällets” framväxt genom att studera korrespondensutbildningens historia. Långt innan humankapitalteorin fick sitt genomslag på 1960-talet marknadsfördes kunskap av brevskolorna i termer av investering, ekonomisk vinning och anställningsbarhet. Korrespondensskolornas befordrade självförverkligande och fortbildning, individuella drömmar och företagsnormer i en sammansatt förening. Projektet ställer frågan hur marknadens logik och andan hos en ”self made (wo)man” kunde smälta in i den svenska samhällsutvecklingen under 1900-talet som ofta skildras i termer av kollektiva lösningar.
Brevskolorna utbildade miljontals människor som annars, av ekonomiska och geografiska skäl, hade varit utestängda från yrkes- eller högre utbildning. De största skolföretagen hade fram till 1960-talet långt fler registrerade elever än antalet deltagare på exempelvis ABF:s studiecirklar vid samma tid. Ändå är denna skolform närmast frånvarande i skildringar av den moderna svenska utbildningshistorien. Genom att studera profitdrivna (och stiftelseägda) utbildningsföretag i ett längre historiskt perspektiv vill vi dels historisera och problematisera dagens vedertagna narrativ om kunskapens betydelse i ”den nya ekonomin”, dels skriva in ett nytt perspektiv i den svenska utbildningshistorien. Materialet utgörs huvudsakligen av arkiv efterlämnade av de största aktörerna på området (Hermods,NKI skolan, Brevskolan).

Tillväxt, tradition och förnyelse: Stockholms ekonomiska historia sedan 1945

Projektledare: Tom Petersson
Medverkande: Camilla Elmhorn (Ekonomisk historia, Stockholms universitet),
Carina Gråbacke (Gothenburg Research Institute, Göteborgs universitet), Jonathan Metzger (Royal School of Technology, Stockholm), Mats Larsson, Jan Ottosson, Karin Ågren, (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2013-2019
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser, Åke Wibergs forskningsstiftelse.

Syftet med forskningsprojektet är att studera Stockholms ekonomiska utveckling sedan 1945, med fokus på dels branschspecifik utveckling inom centrala näringar, dels den generella ekonomisk-politiska utvecklingen. Projektet vill bidra till förståelsen av hur Stockholm över tid utvecklats till att bli Sveriges ledande ekonomiska centrum i de allra flesta avseenden. Utvecklingen sedan 1945 har inte på något sätt varit linjär, utan återkommande kriser och konflikter i kombination med varierande ekonomisk-politiska agendor har ständigt påverkat Stockholms förmåga till tillväxt och förnyelse. Ambitionen är att producera en serie av monografier som behandlar olika delar av Stockholms ekonomiska historia sedan 1045.