Forskning inom området finans- och företagshistoria

Detta forskningsområde behandlar förutsättningar för företagandet i ett historiskt perspektiv. Företagshistoriska studier analyserar marknader, regleringar, organisationer och företagande i sin politiska, ekonomiska och sociala kontext. Finanshistoria fokuserar på den finansiella sektorn och dess funktion. Vid Ekonomisk-historiska institutionen i Uppsala arbetar vi utifrån såväl ett makro, sektors, bransch eller organisations/individ perspektiv. Vi behandlar i huvudsak tiden från 1800-talet och därefter. Forskningsmetoden inom företagshistoria är ofta komparativ. Företagsarkiv, statistiska sammanställningar samt intervjuer utgör forskningsområdets vanliga källor. Huvuddelen av forskningen som bedrivs inom finans- och företagshistoria utgår från svenska exempel, men vi är i hög grad internationellt förankrade i olika samarbetsprojekt och forskarutbyten med främst europeiska och asiatiska forskare. Forskningen bedrivs inom eller i samverkan med Uppsala Center of Business History (UCBH), en centrumbildning vid institutionen. 

UCBH

Pågående projekt

Ett gemensamt åtagande? Staten, K-företagen och det svenska ekonomiska försvaret 1962-2002

Projektledare: Jan Ottosson
Medverkande: Lena Andersson-Skog och Martin Eriksson (Ekonomisk historia, Umeå universitet), Olle Jansson (Ekonomisk historia, UU)
Projektperiod: 2022 - 2025
Projektfinansiär: Vetenskapsrådet

Projektet undersöker de så kallade K-företagens – de kris- och krigsviktiga företagens - roll för det ekonomiska försvarets uppbyggnad och avveckling under perioden 1962–2002. Inom projektet kommer vi att studera K- företagen i 5 län (Värmland, Örebro, Kopparberg, Jönköping och Västerbotten) och deras interaktion med de statliga myndigheter på olika nivåer som var ansvariga för det ekonomiska försvaret. Vi kommer att visa att en central faktor bakom det ekonomiska försvarets funktionssätt och effektivitet under den undersökta perioden var aktörernas förmåga att balansera K-företagens situation i fredstid med de övergripande krav som ställdes på det ekonomiska försvaret. Det ekonomiska försvarets uppbyggnad beskrivs därmed som en kontinuerlig förhandling mellan K-företagen och staten, där K-företagens marknadssituation samspelade med målsättningarna för både försvarspolitiken och den ekonomiska politiken på olika nivåer. Projektet bidrar med kunskap som är värdefull för den pågående uppbyggnaden av det ekonomiska försvaret då det lyfter fram sådana problem som dagens politiker och beslutsfattare måste ta hänsyn till för att det ska bli möjligt att skapa en hållbar krisförsörjning i framtiden. Erfarenheterna från Covid 19-pandemin visar att det har funnits en svag medvetenhet hos många aktörer hur samhällsomvandlingen under de senaste decennierna hade påverkat de förutsättningar som bidrog till att Sverige tidigare hade ett av världens starkaste civila försvar. Vi kommer i det här avseendet att lyfta fram det samspel mellan det privata och den offentliga som är nödvändigt att ta hänsyn till och hantera för att integrera näringslivet i det ekonomiska försvaret på ett framgångsrikt sätt. Genom projektet kommer vi även att generera ny ekonomisk-historisk kunskap om relationerna mellan stat och näringsliv i Sverige som är vetenskapligt intressant i ett internationellt perspektiv. 

Trust your fellow countryman only". Ethnic entrepreneurship within the US migrant industry, c1860-1920

Projektledare: Tom Petersson
Medverkande: Erik Thosteman (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2021 - 2024
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse

Syftet är att studera ett specifikt segment av den amerikanska migrantindustrin: immigrantagenterna. Under eran av massmigration från Europa till USA utvecklades en omfattande migrantindustri på båda sidor av Atlanten. Den bestod av ett flertal ekonomiska aktörer: privata rederier, järnvägsbolag, land- och arbetskraftsagenter samt myndigheter på lokal, delstatlig och federal/nationell nivå. Därtill fanns ett stort antal specialiserade intermediärer - immigrantagenterna - som kopplade samman de privata bolagen och myndigheterna med kunderna, dvs migranterna. Detta projekt ska studera hur svenska immigrantagenter etablerade sig i USA, och hur etnicitet blev en bärande del av affärsstrategin.

Alkoholpolitikens påverkan på svensk bryggerinäring: marknadsstruktur, lönsamhet, och företagsöverlevnad, 1920-1990

Projektledare: Henric Häggqvist
Projektperiod: 2020-2024
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse

Den svenska bryggerinäringen var som få andra sektorer föremål för regleringar under 1900-talet. Dessa påverkade produktionsmöjligheter, och gav troligtvis kännbara effekter på marknadsstruktur, t.ex. genom skapandet av större företagsgrupper med få nya aktörer på marknaden. Projektet vill undersöka hur lagstiftning som riktades mot bryggerisektorn under 1900-talet påverkade a) marknadsstruktur och marknadskoncentration; b) produktion och lönsamhet; c) företags överlevnad och strategier. En tidig hypotes är att striktare alkoholpolitik under slutet av 1910-talet och början av 1920-talet främst påverkade produktionsmöjligheter, och för många bryggerier ledde till minskad lönsamhet, men att en långsamt ökande marknadskoncentration inte direkt kan kopplas till den förda politiken.

Finance-led growth? The role of the stock market in Swedish industrialization, 1863-1938

Projektledare: Peter Hedberg
Medverkande: Lars Karlsson (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2018 -
Projektfinansiär: Handelsbanken’s Research Foundation (Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse)

This project relates to the literature on the relationship between economic growth and financial development. Recent research suggests that stock market financing may have been equally, or even more important than bank credit during the European industrialization phase of the late 19th and early 20th century (van Nieuwerburgh et al., 2006; Lehmann-Hasemeyer & Streb, 2016). The main purpose of this project is to examine the contribution of the Swedish stock market to GDP growth between 1863 and 1938. During this period, Swedish agriculture and industry were in transition. As they leapt forward they became increasingly dependent on access to good credit, which elevated the importance of the financial system (Schön, 2002). This process has been thoroughly examined in the literature in several respects, yet the importance of the pre-WWII stock market for Swedish industrialization remains largely unexplored. By employing up-to-date methods, using trade and price data from the Stockholm stock exchange (SSE), which have recently become available, we hope to make a contribution to the international research on the relationship between financial development and economic growth, and to provide a more complete picture of the growth in (and importance of) financial markets in Sweden during this formative period of its economic history.

The project is organised in three interrelated parts. Part one deals with the question of the stock market’s contribution to growth, while part two examines the development of stock market efficiency, and part three deals with the impact of financial market regulation.

Uses of the Past in International Economic Relations (UPIER)

Projektledare: Mats Larsson, Catherine Schenk (Oxford University), Mary O’Sullivan (Université de Genève), Stefano Battillossi (Universidad Carlos III)
Medverkande: Åsa Malmström Rognes (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2016-2019
Projektfinansiär: EU-HERA

Projektet syftar till att utöka förståelsen för hur marknadsaktörer och politiker använder det förflutna för beslut och agerande på de finansiella marknaderna å ena sidan och policyförändringar å andra sidan. Projektet bygger på arkivmaterial och ett flertal fallstudier kommer att göras inom ramen för projektet. Projektet består av fyra delar med en projektledare för varje och det är fyra universitet som arbetar med projektet. Mats Larsson och Uppsala universitet ansvarar för ”regulatory traditions”. Catherine Schenk, Oxford Unviersity ansvarar för ”Sovereign debt”. Mary O’Sullivan, Université de Genève har hand of ”the Great Depression and conditionality” och Stefano Battilossi, Universdiad Carlos III, ansvarar för ”History and the euro-crisis in Southern Europe”. Fem post docs och två doktorander arbetar också i projektet. 

Extern projektsida för Uses of the Past in International Economic Relations

Den intima förbindelsen. En ekonomisk kulturhistoria om vardagliga finanser

Projektledare: Orsi Husz
Projektperiod: 2018 -2019
Projektfinansiär: Riksbankens Jubileumsfond (RJ Sabbatical Grant)

I dagens västerländska samhällen är det omöjligt att leva ett vanligt liv utan bankkonto. Formella finansiella institutioner är inblandade i nästan alla våra ekonomiska transaktioner; när vi får lön och bidrag, sparar, investerar eller helt enkelt köper något med kort eller överför pengar till varandra. Denna vardagstäta kontakt mellan banker och vanligt folk växte fram från det sena 1950-talet i Sverige. Min bok ska handla om de kulturella problem som uppstod i samband med och påverkade övergången till ett bankifierat samhälle – redan innan 1980-talets så kallade finansialisering. Det är en historia som handlar om klass och den föränderliga klasskodningen av vissa former av pengar: hur gick det till när arbetarna skulle få lön via checkkonto i affärsbank, något som tidigare ansågs vara ett överklassattribut? Det är en historia om genus: hur och varför gavs bank och finanser en något mer feminin inramning på 1960-talet? Det handlar även om moral,/moralisering och försöken att avstigmatisera den omstridda konsumtionskrediten när den skulle lanseras i form av kreditkort. Och inte minst riktar jag också blicken mot finansiell kunskap och förändringarna kring vad vanliga människor ansågs behöva veta om pengar samt hur expertområdet familjeekonomi etablerades inom bankerna. En forskningsvistelse i vid universitet Paris, Nanterre möjliggör en fördjupning av de kontakter som jag har byggt upp kring dessa frågor under den senaste tiden, med både med historiker och ekonomisociologer-

The Impact of Tariffs on the Swedish Economy: Fiscal Policy, Efficient Protection, and Trade Flows, 1783-1914

Projektledare: Henric Häggqvist
Projektperiod: 2017-
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse 

The aim of the project is to estimate and analyze the effect tariff policy on the Swedish economy between 1783 and 1914. This will be done in three main fields of study: 1) the importance of tariffs for fiscal policy and government revenue; 2) whether tariffs provided efficient protection to certain sectors of the economy and as such retarded or promoted economic growth and development; 3) the impact of tariffs on the structure and development of exports and imports and their geographical distribution.

Krediters förändrade roll i hushållens ekonomi under första hälften av 1900-talet

Projektledare: Tony Kenttä
Medverkande: Kristina Lilja, Dan Bäcklund (2017-2022) (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2017 - 2020
Projektfinansiär: Handelsbanken

Projektet studerar hur löntagarhushåll använde krediter för att hantera hushållsekonomin under första hälften av 1900-talet. I projektet belyses särskilt relationen mellan krediter och behovet av att stabilisera inkomst- och utgiftsflöden. En drivande tanke är att krediter kan bidra till att skapa såväl fattigdom som rikedom och att vi ser en övergång under perioden från smålån för nödvändig konsumtion till välståndsskapande krediter (som fastighetslån). Källmaterialet utgörs av levnadskostnadsundersökningarna 1913-52, vilka undersöks med kvantitativa metoder.

Smakens teknovetenskaper: livsmedelsutveckling i Sverige under den högindustriella epoken

Projektledare: Ingemar Pettersson
Medverkande: Daniel Normark (Ekonomisk historia, UU)
Projektperiod: 2017–2020
Projektfinansiär: Riksbankens jubileumsfond

Projektet syftar till att undersöka hur vetenskapsmän och ingenjörer har format sensoriska egenskaper – "smaken" med andra ord – hos industriella livsmedelsprodukter i Sverige under 1900-talet, en tid då livsmedelsindustrin utvecklades kraftigt och i andra sammanhang har kallats den högindustriella epoken. Vi intresserar oss särskilt för framväxten av sensoriska vetenskaper som använde metoder från bland annat kemi, psykologi, medicin och statistik för att förstå livsmedels smakegenskaper och hur vi människor upplever dem. Denna typ av "smakforskning" fick ökad betydelse för livsmedelsproduktionen under perioden och tillämpades i laboratorier, forskningsinstitut och provkök i Sverige. I projektet söker vi svar på hur provsmakning blev ett vetenskapligt projekt och vår huvudsakliga metod är att göra ”produktbiografier" – det vill säga att vi studerar hur olika livsmedel formades av olika sensoriska undersökningspraktiker. Med denna övergripande metod söker projektet svar på frågor om människans sinnen, vetenskap, teknik och ekonomi och hur konfigurationen mellan dessa områden förändrades i och med 1900-talets industriella utveckling. Hur gjordes subjektiva sensoriska omdömen till vetenskapliga objekt? Hur skapades standardiserade mått för sensoriska kvaliteter? Vad var "god" smak och vem avgjorde detta? Hur sökte livsmedelsproducenter kunskap om konsumenterna och deras preferenser? Varför krävde livsmedelsproduktionens industrialisering ett förvetenskapligande av provsmakning?

Kraschen i de Allmänna sparbankerna 1923

Projektledare: Mikael Wendschlag
Projektperiod: 2016-2020
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Projektet handlar om kraschen I de Allmänna Sparbankerna år 1929 och den omfattande ekonomiska brottslighet som orsakade den. Denna krasch är jämförelsevis okänd i svensk finanshistorisk forskning trots att den på många sätt är unik och fick stora institutionella konsekvenser. Kraschen unik såtillvida att ett stort antal bankmän åtalades och dömdes för sina brott. En annan unik aspekt av kraschen är att den ledde till de största insättarförlusterna I någon svensk bankkrasch. Som en direkt följd av de Allmänna sparbankernas konkurser så triggades även ett flertal bankrusningar, vilka också är relativt få i svensk historia. I det institutionella perspektivet ledde kraschen till skapandet av en ny tillsynsmyndighet, Sparbanksinspektionen, samt till striktare sparbanksreglering.

Tillväxt, tradition och förnyelse: Stockholms ekonomiska historia sedan 1945

Projektledare: Tom Petersson
Medverkande: Camilla Elmhorn (Ekonomisk historia, Stockholms universitet),
Carina Gråbacke (Gothenburg Research Institute, Göteborgs universitet), Jonathan Metzger (Royal School of Technology, Stockholm), Mats Larsson, Jan Ottosson, Karin Ågren, (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2013-2019
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser, Åke Wibergs forskningsstiftelse.

Syftet med forskningsprojektet är att studera Stockholms ekonomiska utveckling sedan 1945, med fokus på dels branschspecifik utveckling inom centrala näringar, dels den generella  ekonomisk-politiska utvecklingen. Projektet vill bidra till förståelsen av hur Stockholm över tid utvecklats till att bli Sveriges ledande ekonomiska centrum i de allra flesta avseenden. Utvecklingen sedan 1945 har inte på något sätt varit linjär, utan återkommande kriser och konflikter i kombination med varierande ekonomisk-politiska agendor har ständigt påverkat Stockholms förmåga till tillväxt och förnyelse. Ambitionen är att producera en serie av monografier som behandlar olika delar av Stockholms ekonomiska historia sedan 1045.

Brandförsäkring på Sveriges landsbygd och den finansiella revolutionen. Organisationsformer, bebyggelse och argument 1734 – 1850

Projektledare: Göran Ulväng
Medverkande: Sarah Linden Pasay (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2018 - 2021
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

En av förutsättningen för 1800-talets finansiella revolution var försäkringssystemens framväxt, främst brandförsäkringar som ledde till att de som drabbats av brand kunde få igång produktionen snabbt och vågade investera i sina byggnader, men brandförsäkringar var också en grundläggande förutsättning för fastighetsbelåning. Ett effektivare och stabilare brandförsäkringssystem bidrog därmed till skapande av krediter och ökade investeringar i såväl jordbruk som industri. Den finansiella revolutionen med dess framväxt av stabilare offentliga finanser, banksystem, kapitalmarknad och företag var en förutsättning för den starka tillväxten som ägde rum i Europa och USA under 1800-talet.

Hur landsbygdens brandförsäkringssystem fungerade före 1800-talets mitt är i många länder okänt på grund av avsaknaden av källmaterial. Den goda tillgången på svenska källor möjliggör dock studier inom fältet och syftet med detta forskningsprojekt är att analysera hur brandförsäkringsväsendet på landsbygden i Sverige organiserades och förändrades under 1700-talet och det tidiga 1800-talet.

Internationellt sett är Sverige ovanligt på så sätt att staten lagstiftade om ramarna för
brandförsäkringen, men att lantbrukarna hade stora möjligheter att påverka organiseringen lokalt, samtidigt som privata försäkringsbolag i princip inte förekom före 1800-talets mitt. Här finns med andra ord stora möjligheter att undersöka hur lantbrukare i geografiskt avgränsade områden med helt olika ekonomiska och sociala förutsättningar valde att organisera sin brandstod. Genom en sådan analys är det möjligt att se hur risker hanterades, hur ersättningssystemen var uppbyggda och hur stabila systemen var.

Projektet kan därmed bidra med viktiga resultat till den internationella forskningen om brandförsäkringssystems organisering före 1850, men också till teoribildningen på området, särskilt kring frågor om asymmetriska informationsproblem, kollektiva och individuella behov, riskhantering och resursmobilisering.

Att formas till ledare. Generationsskiften och genusmönster i svenska företagardynastier 1880-1980

Projektledare: Therese Nordlund Edvinsson
Projektperiod: år 2019-
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Projektets syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur barn fostrades till ledare i de svenska företagardynastierna 1880–1980. Genom att undersöka de ledande familjeföretagen är avsikten att dels studera hur inskolningen av framtida ledare förändrats över tid, dels undersöka huruvida generationsskiften kunde förstärka genusordningen. Flera dynastier vilade på en patriarkal grund med en manlig arvtagare. I projektet jämförs Göteborgsdynastierna med Stockholmsdynastierna för att öka kunskapen om hur blivande ledare introduceras till verksamheten. Den komparativa studien är av relevans för att nyansera bilden av mäns och kvinnors skilda förutsättningar att nå näringslivets topp.

Utanför styrelserummet: Kvinnor, barn och familjeföretagande 1890–1950

Projektledare: Therese Nordlund Edvinsson
Projektperiod: år –2017-
Projektfinansiär: Torsten Söderbergs stiftelse

Projektets syfte är att undersöka hur äktenskap, företagande och familjeliv kombinerades under en tid då kvinnor ofta stod i skuggan av verksamheten. Projektet behandlar de ledande företagsfamiljerna i Göteborg under perioden 1890 till 1950.

Financial Market Regimes, Bank Efficiency, and Economic Growth in Sweden, 1866-2016

Projektledare: Peter Hedberg
Medverkande: Lars Karlsson, Henric Häggqvist (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2016 -
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser (Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse)

In the literature, there is a strong consensus that financial market development in Sweden occurred regime-wise by successive extensions of the regulatory set up, and it has been argued that the market terms and conditions of banking changed radically as the regulatory regimes changed. Since the performance of financial intermediaries can determine the pace and the resilience of a country’s economic growth rates, and can therefore be considered a cornerstone of economic development, it is plausible to assume that both the efficiency of the Swedish banking industry as well as the role, function, and importance to Swedish economic growth changed alongside the regulatory regimes. In this project we examine if and how regulatory changes affected the efficiency of the Swedish commercial banks, and in which ways bank efficiency made impact on Swedish GDP growth rates. By constructing a high quality database from balance sheet data, excerpted from the official bank statistics, we will be able to analyze the long-run development of the Swedish commercial bank efficiency both in aggregate terms as well as decomposed, and with regard to individual banks, by using a Malmquist productivity growth index based on efficiency scores from Data Envelopment Analysis (DEA). Focus is placed on the Swedish commercial banking industry, between 1866 and 2016.

The Pattern of Swedish Corporate Finance in the 20th Century

Projektledare: Peter Hedberg
Medverkande: Lars Karlsson (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)

This project adds to the research on the role and function of corporate finance to industrial growth and progress in Sweden during the 20th century. The financial structure of economies is closely correlated with their level of development. As the financial system develops, firms are provided with a greater variety of financial services and hence, firms may choose the financing strategies they regard as the most efficient. In the corporate finance literature, factors such as firm size and age, orientation of business, cost structure (e.g. corporate tax rates) etc. belong to the most commonly stressed determinants of financing choices. Currently, however, very little is known about how such factors influenced the finance strategies of Swedish firms during the 20th century. By taking departure from a perhaps naïve but yet unanswered question of i) how and why Swedish firms have chosen their sources of finance, and ii) how this has changed across time, we examine the corporate finance strategies of 300 large- and small-scale firms in Sweden between 1911 and 2000. In a second part of the project, we also study the financing choices of start-up firms in the electrical engineering industry during the early 20th century, and examine whether different finance strategies yielded different outcomes in terms of subsequent firm growth and profit.