Finance-led growth? The role of the stock market in Swedish industrialization, 1863-1938

Projektledare: Peter Hedberg
Medverkande: Lars Karlsson (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2018 -
Projektfinansiär: Handelsbanken’s Research Foundation (Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse)

This project relates to the literature on the relationship between economic growth and financial development. Recent research suggests that stock market financing may have been equally, or even more important than bank credit during the European industrialization phase of the late 19th and early 20th century (van Nieuwerburgh et al., 2006; Lehmann-Hasemeyer & Streb, 2016). The main purpose of this project is to examine the contribution of the Swedish stock market to GDP growth between 1863 and 1938. During this period, Swedish agriculture and industry were in transition. As they leapt forward they became increasingly dependent on access to good credit, which elevated the importance of the financial system (Schön, 2002). This process has been thoroughly examined in the literature in several respects, yet the importance of the pre-WWII stock market for Swedish industrialization remains largely unexplored. By employing up-to-date methods, using trade and price data from the Stockholm stock exchange (SSE), which have recently become available, we hope to make a contribution to the international research on the relationship between financial development and economic growth, and to provide a more complete picture of the growth in (and importance of) financial markets in Sweden during this formative period of its economic history.

The project is organized in three interrelated parts. Part one deals with the question of the stock market’s contribution to growth, while part two examines the development of stock market efficiency, and part three deals with the impact of financial market regulation.

Identitetsekonomin. Pengar och identifiering i 1900-talets Sverige

Projektledare: Orsi Husz
Projektperiod: 2018-2021
Projektfinansiär: Vetenskapsrådet

I detta projekt skriver jag identifieringens ekonomiska kulturhistoria. Vi identifierar oss idag med digitala BankIDn i en rad andra sammanhang än bara vid penningtransaktioner, t.ex. i kontakt med den kommunala skolan eller försäkringskassan. Varför använder vi identifikation utfärdat till oss i vår egenskap av bankkunder när vi agerar som föräldrar och patienter? Projektet söker sig tillbaka till den pre-digitala tiden och vill spåra hur förhållandet mellan vardagsfinanser och identifiering eller i mer abstrakta termer mellan pengar och identitet, har formats och förändrats sedan början av 1900-talet. Identitetsbegreppet används återkommande i samhälls- och humanvetenskaperna. Den mest påtagliga aspekten av hur samhället handskas med identiteter, nämligen identitetsdokumentens utformning och användning, uppmärksammas däremot sällan. De få historiska arbeten om ämnet riktar sökarljuset mot den byråkratiska statens försök att göra sina medborgare ”avläsbara” och övervakningsbara, särskilt i fråga om rörlighet och brottslighet. Men i 1900-talets framväxande konsumtionssamhälle var det i vardagens finansiella transaktioner som identiteten vanligast behövde fastställas. Postens identitetskort för värdeförsändelser (1909 i Sverige), varuhusets kontobrickor (1910-tal), kreditkort av plast (1950-tal), bankernas identitetskort (1960-tal i Sverige) och andra identitetsdokument introducerades successivt under 1900-talet. Dessutom har sådana från början finansiella identitetsbevis (på samma sätt som dagens digitala BankIDn) använts i andra än bara kommersiella sammanhang. Det finns således starka ekonomiska intressen inblandade i den dokumenterade identitetens hantering. Hur hänger ekonomi och identifiering samman? Varför kom svenska banker att spela en i internationell jämförelse exceptionellt viktig roll i identitetshanteringen? Hur har förhållandet mellan staten och privata företag sett ut vad gäller ansvaret för att producera, validera och utfärda identitetsdokument? Genom att fokusera på själva identifikationsbevisen, deras tillkomst, materiella utformning, användning och hur de ersatte tidigare identitetsmarkörer, visar jag också hur sociala/kulturella identiteter påverkar och påverkas av identifikationens praktik och infrastruktur. Med hjälp av det svenska fallet kan kronologin och delvis även innehållet i de gängse forskningsnarrativen om dels identifieringens historia, dels vardagslivets finansialisering ifrågasättas.

Uses of the Past in International Economic Relations (UPIER)

Projektledare: Mats Larsson, Catherine Schenk (Oxford University), Mary O’Sullivan (Université de Genève), Stefano Battillossi (Universidad Carlos III)
Medverkande: Åsa Malmström Rognes (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2016-2019
Projektfinansiär: EU-HERA

Projektet syftar till att utöka förståelsen för hur marknadsaktörer och politiker använder det förflutna för beslut och agerande på de finansiella marknaderna å ena sidan och policyförändringar å andra sidan. Projektet bygger på arkivmaterial och ett flertal fallstudier kommer att göras inom ramen för projektet. Projektet består av fyra delar med en projektledare för varje och det är fyra universitet som arbetar med projektet. Mats Larsson och Uppsala universitet ansvarar för ”regulatory traditions”. Catherine Schenk, Oxford Unviersity ansvarar för ”Sovereign debt”. Mary O’Sullivan, Université de Genève har hand of ”the Great Depressiona nd conditionality” och Stefano Battilossi, Universdiad Carlos III, ansvarare för ”Hisotry and the euro-crisis in Southern Europe”. Fem post docs och två doktorander arbetar också i projektet. Mer information finns på projektets hemsida.

Den intima förbindelsen. En ekonomisk kulturhistoria om vardagliga finanser

Projektledare: Orsi Husz
Projektperiod: 2018 -2019
Projektfinansiär: Riksbankens Jubileumsfond (RJ Sabbatical Grant)

I dagens västerländska samhällen är det omöjligt att leva ett vanligt liv utan bankkonto. Formella finansiella institutioner är inblandade i nästan alla våra ekonomiska transaktioner; när vi får lön och bidrag, sparar, investerar eller helt enkelt köper något med kort eller överför pengar till varandra. Denna vardagstäta kontakt mellan banker och vanligt folk växte fram från det sena 1950-talet i Sverige. Min bok ska handla om de kulturella problem som uppstod i samband med och påverkade övergången till ett bankifierat samhälle – redan innan 1980-talets så kallade finansialisering. Det är en historia som handlar om klass och den föränderliga klasskodningen av vissa former av pengar: hur gick det till när arbetarna skulle få lön via checkkonto i affärsbank, något som tidigare ansågs vara ett överklassattribut? Det är en historia om genus: hur och varför gavs bank och finanser en något mer feminin inramning på 1960-talet? Det handlar även om moral,/moralisering och försöken att avstigmatisera den omstridda konsumtionskrediten när den skulle lanseras i form av kreditkort. Och inte minst riktar jag också blicken mot finansiell kunskap och förändringarna kring vad vanliga människor ansågs behöva veta om pengar samt hur expertområdet familjeekonomi etablerades inom bankerna. En forskningsvistelse i vid universitet Paris, Nanterre möjliggör en fördjupning av de kontakter som jag har byggt upp kring dessa frågor under den senaste tiden, med både med historiker och ekonomisociologer-

Open Economy Forces and the Welfare State – International Trade, Capital Flows, and Social Policy 1920–2010

Projektledare: Henric Häggqvist
Projektperiod: 2017-2020
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse 

The project aims to investigate the links between openness in various forms and the growth of the welfare state over the 20th century. While it has been claimed that small and open economies to a larger degree have opted for policies of domestic compensation (Katzenstein, 1985) the overall result in earlier research has been inconclusive. Some studies find negative effects of forces of globalization on the welfare state, while others have found that openness has increased social spending. It has furthermore been shown that the effect may differ depending on the type of welfare programs (Lindert, 2004; Espuelas, 2012). One of the main goals of the project is therefore to try to find out what the causal mechanisms in these effects may be. It will do so by conducting longitudinal cross-country studies that look at aggregate social spending as well as by type of welfare program (pensions, health, welfare, unemployment benefits, and education).

The Impact of Tariffs on the Swedish Economy: Fiscal Policy, Efficient Protection, and Trade Flows, 1783-1914

Projektledare: Henric Häggqvist
Projektperiod: 2017-
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse 

The aim of the project is to estimate and analyze the effect tariff policy on the Swedish economy between 1783 and 1914. This will be done in three main fields of study: 1) the importance of tariffs for fiscal policy and government revenue; 2) whether tariffs provided efficient protection to certain sectors of the economy and as such retarded or promoted economic growth and development; 3) the impact of tariffs on the structure and development of exports and imports and their geographical distribution.

Krediters förändrade roll i hushållens ekonomi under första hälften av 1900-talet

Projektledare: Tony Kenttä
Medverkande: Kristina Lilja, Dan Bäcklund (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2017 - 2020
Projektfinansiär: Handelsbanken

Projektet studerar hur löntagarhushåll använde krediter för att hantera hushållsekonomin under första hälften av 1900-talet. I projektet belyses särskilt relationen mellan krediter och behovet av att stabilisera inkomst- och utgiftsflöden. En drivande tanke är att krediter kan bidra till att skapa såväl fattigdom som rikedom och att vi ser en övergång under perioden från smålån för nödvändig konsumtion till välståndsskapande krediter (som fastighetslån). Källmaterialet utgörs av levnadskostnadsundersökningarna 1913-52, vilka undersöks med kvantitativa metoder.

Smakens teknovetenskaper: livsmedelsutveckling i Sverige under den högindustriella epoken

Projektledare: Ingemar Pettersson
Medverkande: Daniel Normark (Ekonomisk historia, UU)
Projektperiod: 2017–2020
Projektfinansiär: Riksbankens jubileumsfond

Projektet syftar till att undersöka hur vetenskapsmän och ingenjörer har format sensoriska egenskaper – "smaken" med andra ord – hos industriella livsmedelsprodukter i Sverige under 1900-talet, en tid då livsmedelsindustrin utvecklades kraftigt och i andra sammanhang har kallats den högindustriella epoken. Vi intresserar oss särskilt för framväxten av sensoriska vetenskaper som använde metoder från bland annat kemi, psykologi, medicin och statistik för att förstå livsmedels smakegenskaper och hur vi människor upplever dem. Denna typ av "smakforskning" fick ökad betydelse för livsmedelsproduktionen under perioden och tillämpades i laboratorier, forskningsinstitut och provkök i Sverige. I projektet söker vi svar på hur provsmakning blev ett vetenskapligt projekt och vår huvudsakliga metod är att göra ”produktbiografier" – det vill säga att vi studerar hur olika livsmedel formades av olika sensoriska undersökningspraktiker. Med denna övergripande metod söker projektet svar på frågor om människans sinnen, vetenskap, teknik och ekonomi och hur konfigurationen mellan dessa områden förändrades i och med 1900-talets industriella utveckling. Hur gjordes subjektiva sensoriska omdömen till vetenskapliga objekt? Hur skapades standardiserade mått för sensoriska kvaliteter? Vad var "god" smak och vem avgjorde detta? Hur sökte livsmedelsproducenter kunskap om konsumenterna och deras preferenser? Varför krävde livsmedelsproduktionens industrialisering ett förvetenskapligande av provsmakning?

Kraschen i de Allmänna sparbankerna 1929

Projektledare: Mikael Wendschlag
Projektperiod: 2016-2020
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Projektet handlar om kraschen I de Allmänna Sparbankerna år 1929 och den omfattande ekonomiska brottslighet som orsakade den. Denna krasch är jämförelsevis okänd i svensk finanshistorisk forskning trots att den på många sätt är unik och fick stora institutionella konsekvenser. Kraschen unik såtillvida att ett stort antal bankmän åtalades och dömdes för sina brott. En annan unik aspekt av kraschen är att den ledde till de största insättarförlusterna I någon svensk bankkrasch. Som en direkt följd av de Allmänna sparbankernas konkurser så triggades även ett flertal bankrusningar, vilka också är relativt få i svensk historia. I det institutionella perspektivet ledde kraschen till skapandet av en ny tillsynsmyndighet, Sparbanksinspektionen, samt till striktare sparbanksreglering.

Tillväxt, tradition och förnyelse: Stockholms ekonomiska historia sedan 1945

Projektledare: Tom Petersson
Medverkande: Camilla Elmhorn (Ekonomisk historia, Stockholms universitet),
Carina Gråbacke (Gothenburg Research Institute, Göteborgs universitet), Jonathan Metzger (Royal School of Technology, Stockholm), Mats Larsson, Jan Ottosson, Karin Ågren, (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2013-2019
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser, Åke Wibergs forskningsstiftelse.

Syftet med forskningsprojektet är att studera Stockholms ekonomiska utveckling sedan 1945, med fokus på dels branschspecifik utveckling inom centrala näringar, dels den generella  ekonomisk-politiska utvecklingen. Projektet vill bidra till förståelsen av hur Stockholm över tid utvecklats till att bli Sveriges ledande ekonomiska centrum i de allra flesta avseenden. Utvecklingen sedan 1945 har inte på något sätt varit linjär, utan återkommande kriser och konflikter i kombination med varierande ekonomisk-politiska agendor har ständigt påverkat Stockholms förmåga till tillväxt och förnyelse. Ambitionen är att producera en serie av monografier som behandlar olika delar av Stockholms ekonomiska historia sedan 1045.

Brandförsäkring på Sveriges landsbygd och den finansiella revolutionen. Organisationsformer, bebyggelse och argument 1734 – 1850

Projektledare: Göran Ulväng
Medverkande: Sarah Linden Passay (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2018 - 2021
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

En av förutsättningen för 1800-talets finansiella revolution var försäkringssystemens framväxt, främst brandförsäkringar som ledde till att de som drabbats av brand kunde få igång produktionen snabbt och vågade investera i sina byggnader, men brandförsäkringar var också en grundläggande förutsättning för fastighetsbelåning. Ett effektivare och stabilare brandförsäkringssystem bidrog därmed till skapande av krediter och ökade investeringar i såväl jordbruk som industri. Den finansiella revolutionen med dess framväxt av stabilare offentliga finanser, banksystem, kapitalmarknad och företag var en förutsättning för den starka tillväxten som ägde rum i Europa och USA under 1800-talet.

Hur landsbygdens brandförsäkringssystem fungerade före 1800-talets mitt är i många länder okänt på grund av avsaknaden av källmaterial. Den goda tillgången på svenska källor möjliggör dock studier inom fältet och syftet med detta forskningsprojekt är att analysera hur brandförsäkringsväsendet på landsbygden i Sverige organiserades och förändrades under 1700-talet och det tidiga 1800-talet.

Internationellt sett är Sverige ovanligt på så sätt att staten lagstiftade om ramarna för
brandförsäkringen, men att lantbrukarna hade stora möjligheter att påverka organiseringen lokalt, samtidigt som privata försäkringsbolag i princip inte förekom före 1800-talets mitt. Här finns med andra ord stora möjligheter att undersöka hur lantbrukare i geografiskt avgränsade områden med helt olika ekonomiska och sociala förutsättningar valde att organisera sin brandstod. Genom en sådan analys är det möjligt att se hur risker hanterades, hur ersättningssystemen var uppbyggda och hur stabila systemen var.

Projektet kan därmed bidra med viktiga resultat till den internationella forskningen om brandförsäkringssystems organisering före 1850, men också till teoribildningen på området, särskilt kring frågor om assymmetriska informationsproblem, kollektiva och individuella behov, riskhantering och resursmobilisering.

Att formas till ledare. Generationsskiften och genusmönster i svenska företagardynastier 1880-1980

Projektledare: Therese Nordlund Edvinsson
Projektperiod: år 2019-
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Projektets syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur barn fostrades till ledare i de svenska företagardynastierna 1880–1980. Genom att undersöka de ledande familjeföretagen är avsikten att dels studera hur inskolningen av framtida ledare förändrats över tid, dels undersöka huruvida generationsskiften kunde förstärka genusordningen. Flera dynastier vilade på en patriarkal grund med en manlig arvtagare. I projektet jämförs Göteborgsdynastierna med Stockholmsdynastierna för att öka kunskapen om hur blivande ledare introduceras till verksamheten. Den komparativa studien är av relevans för att nyansera bilden av mäns och kvinnors skilda förutsättningar att nå näringslivets topp.

Utanför styrelserummet: Kvinnor, barn och familjeföretagande 1890–1950

Projektledare: Therese Nordlund Edvinsson
Projektperiod: år –2017-
Projektfinansiär: Torsten Söderbergs stiftelse

Projektets syfte är att undersöka hur äktenskap, företagande och familjeliv kombinerades under en tid då kvinnor ofta stod i skuggan av verksamheten. Projektet behandlar de ledande företagsfamiljerna i Göteborg under perioden 1890 till 1950.

Financial Market Regimes, Bank Effiency, and Economic Growth in Sweden, 1866-2016

Projektledare: Peter Hedberg
Medverkande: Lars Karlsson, Henric Häggqvist (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2016 -
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser (Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse)

In the literature, there is a strong consensus that financial market development in Sweden occurred regime-wise by successive extensions of the regulatory set up, and it has been argued that the market terms and conditions of banking changed radically as the regulatory regimes changed. Since the performance of financial intermediaries can determine the pace and the resilience of a country’s economic growth rates, and can therefore be considered a cornerstone of economic development, it is plausible to assume that both the efficiency of the Swedish banking industry as well as the role, function, and importance to Swedish economic growth changed alongside the regulatory regimes. In this project we examine if and how regulatory changes affected the efficiency of the Swedish commercial banks, and in which ways bank efficiency made impact on Swedish GDP growth rates. By constructing a high quality database from balance sheet data, excerpted from the official bank statistics, we will be able to analyze the long-run development of the Swedish commercial bank efficiency both in aggregate terms as well as decomposed, and with regard to individual banks, by using a Malmquist productivity growth index based on efficiency scores from Data Envelopment Analysis (DEA). Focus is placed on the Swedish commercial banking industry, between 1866 and 2016.

The Pattern of Swedish Corporate Finance in the 20th Century

Projektledare: Peter Hedberg
Medverkande: Lars Karlsson (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)

This project adds to the research on the role and function of corporate finance to industrial growth and progress in Sweden during the 20th century. The financial structure of economies is closely correlated with their level of development. As the financial system develops, firms are provided with a greater variety of financial services and hence, firms may choose the financing strategies they regard as the most efficient. In the corporate finance literature, factors such as firm size and age, orientation of business, cost structure (e.g. corporate tax rates) etc. belong to the most commonly stressed determinants of financing choices. Currently, however, very little is known about how such factors influenced the finance strategies of Swedish firms during the 20th century. By taking departure from a perhaps naïve but yet unanswered question of i) how and why Swedish firms have chosen their sources of finance, and ii) how this has changed across time, we examine the corporate finance strategies of 300 large- and small-scale firms in Sweden between 1911 and 2000. In a second part of the project, we also study the financing choices of start-up firms in the electrical engineering industry during the early 20th century, and examine whether different finance strategies yielded different outcomes in terms of subsequent firm growth and profit.

Självförverkligandets marknad. Svensk korrespondens- och distansutbildning, 1890-1970-tal

Projektledare: Orsi Husz
Medverkande: Nikolas Glover, (Ekonomisk historia, Uppsala Universitet), Håkan Forsell (Historiska institutionen, SU)
Projektperiod: 2014-2018
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Projektets övergripande syfte är att problematisera utvecklingslinjerna för ”kunskapssamhällets” framväxt genom att studera korrespondensutbildningens historia. Långt innan humankapitalteorin fick sitt genomslag på 1960-talet marknadsfördes kunskap av brevskolorna i termer av investering, ekonomisk vinning och anställningsbarhet. Korrespondensskolornas befordrade självförverkligande och fortbildning, individuella drömmar och företagsnormer i en sammansatt förening. Projektet ställer frågan hur marknadens logik och andan hos en ”self made (wo)man” kunde smälta in i den svenska samhällsutvecklingen under 1900-talet som ofta skildras i termer av kollektiva lösningar.
Brevskolorna utbildade miljontals människor som annars, av ekonomiska och geografiska skäl, hade varit utestängda från yrkes- eller högre utbildning. De största skolföretagen hade fram till 1960-talet långt fler registrerade elever än antalet deltagare på exempelvis ABF:s studiecirklar vid samma tid. Ändå är denna skolform närmast frånvarande i skildringar av den moderna svenska utbildningshistorien. Genom att studera profitdrivna (och stiftelseägda) utbildningsföretag i ett längre historiskt perspektiv vill vi dels historisera och problematisera dagens vedertagna narrativ om kunskapens betydelse i ”den nya ekonomin”, dels skriva in ett nytt perspektiv i den svenska utbildningshistorien. Materialet utgörs huvudsakligen av arkiv efterlämnade av de största aktörerna på området (Hermods,NKI skolan, Brevskolan).

En fråga om arv: Humankapital och förmögenhet som förutsättning för social mobilitet, Sverige 1880-1950

Projektledare: Kristina Lilja
Medverkande: Jonas Söderqvist och Dan Bäcklund (Ekonomisk historia, Uppsala Universitet)
Projektperiod: 2015-
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.

Projektet behandlar hur chanserna att lyckas i livet, socialt och ekonomiskt, påverkas av utbildning och av vilken ekonomisk status tidigare generationer haft. Syftet är att studera sambandet mellan förmögenhet, investeringar i humankapital och vilka möjligheter individer i Sverige hade att avancera i social status under perioden 1880-1950. Hur påverkade familjers ekonomiska ställning satsningar på barnens utbildning och hur påverkade dessa utbildningssatsningar barnens sociala status när de i sin tur blev vuxna? Ledde utbildningsökningen över tid till att betydelsen av tidigare generationers förmögenhet minskade och att den sociala rörligheten ökade? Projektet knyter an till debatten om utbildningssystemets demokratisering och vilken betydelse den hade för framväxten av ett mer jämlikt samhälle där mänskliga resurser bättre kunde nyttjas och klassresor ske. Humankapital definieras i projektet som praktisk och teoretisk utbildning.

Savings in the wardrobe - Changes in the value and life cycle of clothes, 1790-1910

Projektledare: Pernilla Jonsson (Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet)
Medverkande: Kristina Lilja (Uppsala universitet) och Ylva Sjöstrand (Stockholms universitet)
Projektperiod: 2014-
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse

Syftet med projektet är att studera kläders andrahandsvärde och hur människor i olika tider har använt begagnade kläder som ett sätt att dryga ut kassan i svåra ekonomiska tider. Vi studerar hur detta förändras under 1800-talet, då tillverkning av tyg och kläder mekaniseras, och möjligheterna att få krediter och kontanta medel på annat sätt underlättas.

I vårt forskningsprojekt vill vi undersöka: a) Kläders andrahandsvärde och livscykel. b) Andrahandsmarknadens omfattning, struktur och aktörer. c) Efterfrågan på begagnade textiler och lump. Vi har valt perioden 1790-1890 för att fånga övergången till mekaniserad tillverkning av tyger och kläder, intåget av nya kvaliteter samt kraftiga förändringar i inkomster och sociala förhållanden i samhället. Vid periodens slut står Sverige på randen till ett modernt konsumtionssamhälle.

Kyrkan som sockenbankir. Kyrkokassornas användning för kreditgivning på den svenska landsbygden 1750-1870

Projektledare: Sofia Murhem
Medverkande: Göran Ulväng (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2015-2019
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse

Undersökningen tar in utgångspunkt i kyrkoräkenskaperna och relateras till den agrarekonomiska utvecklingen i respektive område med särskilt fokus på befolkningsstorlek, socioekonomisk indelning (ståndspersoner, bönder, obesuttna), jordnaturernas fördelning (säterier, frälse, skatte, krono) och förmögenhets och kreditförhållanden. De två delprojekten (Delprojekt 1: Kyrkokassorna, storlek och utlåning) och delprojekt 2 (Låntagarna) löper parallellt.