Forskning inom området handel, kunskap och konsumtion

Sedan 1990-talet har det funnits en tradition av forskning kring handel och konsumtion vid institutionen. Här återfinns i nuläget forskning kring varuhandel, restaurangnäring, konsumentkrediter och materiell kultur. Här återfinns också forskning kring utrikeshandel. Aktuella projekt täcker perioden 1750-nutid. Perspektiven utgår från ekonomisk teori och företags- och finanshistoria till kulturell ekonomi och idéhistoria.

Pågående projekt

Att sälja Sverige eller låta Sverige sälja – Svenskt exportfrämjande mellan marknad, stat och nation, 1887–1972

Projektledare: Nikolas Glover
Medverkande: Michael Funke (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2017–2019
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse

En katalysator för den svenska samhällsutvecklingen under 1900-talet var de många kommersiella förbindelserna med utlandet. Projektet studerar en specifik del den institutionella utvecklingen på detta fält, nämligen det kollektiva exportfrämjandet. Verksamheten inkluderade viktiga aktörer inom det svenska näringslivet, det berörde kommersiella frågor om det nationellas förhållande till marknaden, och väckte frågor om statens ansvar för privata ekonomiska intressen. Vi ställer två huvudfrågor: 1) Hur utvecklades policyområdet exportfrämjande i Sverige, och hur kan den institutionella utvecklingen förklaras? 2) Hur användes företagens och produkternas svenskhet som ett marknadsföringsargument?

Till konsumtionens försvar: Reklam, genus och medborgarskap i Sverige under andra världskriget

Projektledare: Klara Arnberg (Stockholms universitet)
Medverkande: Nikolas Glover (Ekonomisk historia, Uppsala universitet), Fia Sundevall (Stockholms universitet)
Projektfinansiär: Vetenskapsrådet

Andra världskriget har lyfts fram som det första kriget i historien som utkämpades mellan fullfjädrade konsumtionssamhällen. I relation till detta har sentida internationell forskning  beskrivit perioden 1939–1945 som ett avgörande ögonblick i det moderna konsumtionssamhällets framväxt. Forskning ur detta perspektiv saknas dock i den svenska forskningen. Detta projekt fokuserar på konsumtionens och reklamens roll under beredskapsåren och hur de  identitetsformationer som då ställdes på sin spets – hemmafrontens kvinnlighet, den stridande maskuliniteten, medborgarskap och patriotism – också påverkades och utformades av kommersiella krafter.
Från tidigare studier om andra världskrigets ekonomiska och sociala historia vet vi att marknaden omstrukturerades genom ransonering, varubrist, inkallning av manliga värnpliktiga och kvinnors beredskapsarbete. Genom att anknyta till ett växande internationellt forskningsfält om krigets konsumtionskultur studerar vi hur kommersiella aktörer agerade i relation till dessa ändrade marknadsförhållanden.
 
Två grundläggande dimensioner studeras: (1) reklambranschens framhållande av betydelsen av konsumtion under kriget, (2) hur reklamens innehåll hjälpte till i mobiliseringen svenska medborgare. Vi har genom förstudier identifierat tre sorters konsumtion som formulerades i dessa sammanhang: patriotisk – till stöd för krigsberedskapen och försvaret av Sverige; kreativ – för att lösa de utmaningar som individen och hushållets ställdes inför på grund av krigsekonomin; och eskapistisk – för att mobilisera hopp om framtidens fred och flykt från samtidens tristess och elände.
 
Inom ramen för projektet undersöks dels hur reklambranschen etablerade sin samhällsposition och agerade i relation till krigskrisen, dels marknadssegmenteringen utifrån t.ex. kön, klass och region, dels hur reklamen faktiskt tog sig uttryck i ett urval tidningar. Dessutom studeras specifika reklamkampanjer av krigsrelaterade konsumtionsprodukter liksom hur den ökande statliga inblandningen i konsumentfrågor påverkade de kommersiella bidragen till beredskapsinsatsen.

Identitetsekonomin. Pengar och identifiering i 1900-talets Sverige

Projektledare: Orsi Husz
Projektperiod: 2018 -2021
Projektfinansiär: Vetenskapsrådet

I detta projekt skriver jag identifieringens ekonomiska kulturhistoria. Vi identifierar oss idag med digitala BankID i en rad andra sammanhang än bara vid penningtransaktioner, t.ex. i kontakt med den kommunala skolan eller försäkringskassan. Varför använder vi identifikation utfärdat till oss i vår egenskap av bankkunder när vi agerar som föräldrar och patienter? Projektet söker sig tillbaka till den pre-digitala tiden och vill spåra hur förhållandet mellan vardagsfinanser och identifiering eller i mer abstrakta termer mellan pengar och identitet, har formats och förändrats sedan början av 1900-talet. Identitetsbegreppet används återkommande i samhälls- och humanvetenskaperna. Den mest påtagliga aspekten av hur samhället handskas med identiteter, nämligen identitetsdokumentens utformning och användning, uppmärksammas däremot sällan. De få historiska arbeten om ämnet riktar sökarljuset mot den byråkratiska statens försök att göra sina medborgare ”avläsbara” och övervakningsbara, särskilt i fråga om rörlighet och brottslighet. Men i 1900-talets framväxande konsumtionssamhälle var det i vardagens finansiella transaktioner som identiteten vanligast behövde fastställas. Postens identitetskort för värdeförsändelser (1909 i Sverige), varuhusets kontobrickor (1910-tal), kreditkort av plast (1950-tal), bankernas identitetskort (1960-tal i Sverige) och andra identitetsdokument introducerades successivt under 1900-talet. Dessutom har sådana från början finansiella identitetsbevis (på samma sätt som dagens digitala BankID) använts i andra än bara kommersiella sammanhang. Det finns således starka ekonomiska intressen inblandade i den dokumenterade identitetens hantering. Hur hänger ekonomi och identifiering samman? Varför kom svenska banker att spela en i internationell jämförelse exceptionellt viktig roll i identitetshanteringen? Hur har förhållandet mellan staten och privata företag sett ut vad gäller ansvaret för att producera, validera och utfärda identitetsdokument? Genom att fokusera på själva identifikationsbevisen, deras tillkomst, materiella utformning, användning och hur de ersatte tidigare identitetsmarkörer, visar jag också hur sociala/kulturella identiteter påverkar och påverkas av identifikationens praktik och infrastruktur. Med hjälp av det svenska fallet kan kronologin och delvis även innehållet i de gängse forskningsnarrativ om dels identifieringens historia, dels vardagslivets finansialisering ifrågasättas.

Stockholm och maten: systemet för livsmedelsförsörjning i Stockholm 1930-2010

Projektledare: Fredrik Sandgren
Medverkande: Jenny Lee; Martin Söderhäll; Rosalia Guerrero Cantarell (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2014-2018
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse. Tore Browaldhs stiftelse

Det övergripande syftet med detta projekt att studera hur Stockholms system för livsmedelsförsörjning konfigurerats och förändrats under perioden 1930-2010. Från slutet av 1800-talet fram till idag, har konsumtionen av färska, konserverade, kylda och frysta livsmedel ökat dramatiskt och avståndet mellan konsumenter och producenter har ökat. Livsmedelsförsörjningen har gått från att främst vara en lokal angelägenhet för att sedan nå en nationell och slutligen global räckvidd. En stads livsmedelsförsörjning påverkas av en mängd faktorer, men grunden finns i skärningspunkten mellan efterfrågan och utbud. Sambandet mellan utbud och efterfrågan präglas av en inneboende dynamik. Dynamiken beror på den ekonomiska förmåga och de preferenser, ofta kulturellt inbäddade, konsumenter har, samt de reella möjligheterna till införsel av livsmedel tekniska, organisatoriska och institutionella förutsättningar medger. För att bringa reda i denna dynamik tar detta projekt sin teoretiska utgångspunkt i ett sammanfogande av två aktuella teoretiska traditioner ”World City Networks” samt ”Global Commodity Chains”. Projektet omfattar tre delstudier. En om livsmedelsförsörjningens konfiguration i Stockholm, en om livsmedelsdistributionen i Stockholm samt en som undersöker den lokala politiken i fråga om livsmedelskontroll och stadsplanering. Den tredje delstudien är ett avhandlingsprojekt där doktorand Martin Söderhäll undersökt restaurangbranschens lokalisering och koppling till stadsplanering i Stockholm 1930-nutid.

Den intima förbindelsen. En ekonomisk kulturhistoria om vardagliga finanser

Projektledare: Orsi Husz
Projektperiod: 2018 -2019
Projektfinansiär: Riksbankens Jubileumsfond (RJ Sabbatical Grant)

I dagens västerländska samhällen är det omöjligt att leva ett vanligt liv utan bankkonto. Formella finansiella institutioner är inblandade i nästan alla våra ekonomiska transaktioner; när vi får lön och bidrag, sparar, investerar eller helt enkelt köper något med kort eller överför pengar till varandra. Denna vardagstäta kontakt mellan banker och vanligt folk växte fram från det sena 1950-talet i Sverige. Min bok ska handla om de kulturella problem som uppstod i samband med och påverkade övergången till ett bankifierat samhälle – redan innan 1980-talets så kallade finansialisering. Det är en historia som handlar om klass och den föränderliga klasskodningen av vissa former av pengar: hur gick det till när arbetarna skulle få lön via checkkonto i affärsbank, något som tidigare ansågs vara ett överklassattribut? Det är en historia om genus: hur och varför gavs bank och finanser en något mer feminin inramning på 1960-talet? Det handlar även om moral,/moralisering och försöken att avstigmatisera den omstridda konsumtionskrediten när den skulle lanseras i form av kreditkort. Och inte minst riktar jag också blicken mot finansiell kunskap och förändringarna kring vad vanliga människor ansågs behöva veta om pengar samt hur expertområdet familjeekonomi etablerades inom bankerna. En forskningsvistelse i vid universitet Paris, Nanterre möjliggör en fördjupning av de kontakter som jag har byggt upp kring dessa frågor under den senaste tiden, med både med historiker och ekonomisociologer

Krediters förändrade roll i hushållens ekonomi under första hälften av 1900-talet

Projektledare: Tony Kenttä
Medverkande: Kristina Lilja, Dan Bäcklund (2015-2022) (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2017 - 2020
Projektfinansiär: Handelsbanken

Projektet studerar hur löntagarhushåll använde krediter för att hantera hushållsekonomin under första hälften av 1900-talet. I projektet belyses särskilt relationen mellan krediter och behovet av att stabilisera inkomst- och utgiftsflöden. En drivande tanke är att krediter kan bidra till att skapa såväl fattigdom som rikedom och att vi ser en övergång under perioden från smålån för nödvändig konsumtion till välståndsskapande krediter (som fastighetslån). Källmaterialet utgörs av levnadskostnadsundersökningarna 1913-52, vilka undersöks med kvantitativa metoder.

The Impact of Tariffs on the Swedish Economy: Fiscal Policy, Efficient Protection, and Trade Flows, 1783-1914

Projektledare: Henric Häggqvist
Projektperiod: 2017-
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse 

The aim of the project is to estimate and analyse the effect tariff policy on the Swedish economy between 1783 and 1914. This will be done in three main fields of study: 1) the importance of tariffs for fiscal policy and government revenue; 2) whether tariffs provided efficient protection to certain sectors of the economy and as such retarded or promoted economic growth and development; 3) the impact of tariffs on the structure and development of exports and imports and their geographical distribution.

Innovation och institutionell förändring inom svensk varuhandel 1750-2010

Projektledare: Fredrik Sandgren
Projektperiod: 2012-
Projektfinansiär: Torsten Söderbergs Stiftelse (2012-2015)

"Innovation och institutionell förändring inom svensk varuhandel 1750-2010" skall analysera den svenska varuhandelns omvandling. Varuhandeln, dvs. parti- och minuthandeln, är en viktig sektor vars dock historia inte skrivits på ett samlat sätt. I centrum står institutionell förändring samt viktiga innovationer under perioden 1750-2010. Med institutioner avser jag lagstiftning men också de mer informella överenskommelser och regler som påverkat varuhandeln och dess förutsättningar. I fråga om innovationer, dvs. nya teknologier och nya organisationsformer, skall jag undersöka hur generella innovationer som bilar, telefoner, datorer, fabriker, taylorism påverkat varuhandeln. Men en viktig uppgift är också att undersöka hur nya sätt att bedriva varuhandel som fasta butiker, varuhus, självbetjäning, enplanslager m.m. introducerats och spritts inom den svenska varuhandeln. De större skiften i fråga om institutioner och innovationer som jag identifierar kommer att utgöra grunden för den periodisering som görs. Mycket är känt om varuhandelns historia. En stor del av den kunskapen är dock splittrad på många olika böcker och uppsatser och måste sammanställas. Men det finns också en hel del kunskapsluckor som behöver fyllas genom primärforskning. Förutom att vi behöver veta mer om hela perioden 1750-1900, behöver vi också ta reda på mer om 1900-talets utveckling i fråga om partihandel, fackhandel samt branschorganisationernas tidiga verksamhet. Huvudfokus är att skriva en monografi på svenska, där ungefär halva arbetet är klart, tänkt att ges ut på Studentlitteratur. Delundersökningar har publicerats i tidskrifter.

Savings in the wardrobe - Changes in the value and life cycle of clothes, 1790-1910

Projektledare: Pernilla Jonsson (Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet)
Medverkande: Kristina Lilja (Uppsala universitet) och Ylva Sjöstrand (Stockholms universitet)
Projektperiod: 2014-
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse

Syftet med projektet är att studera kläders andrahandsvärde och hur människor i olika tider har använt begagnade kläder som ett sätt att dryga ut kassan i svåra ekonomiska tider. Vi studerar hur detta förändras under 1800-talet, då tillverkning av tyg och kläder mekaniseras, och möjligheterna att få krediter och kontanta medel på annat sätt underlättas.

I vårt forskningsprojekt vill vi undersöka: a) Kläders andrahandsvärde och livscykel. b) Andrahandsmarknadens omfattning, struktur och aktörer. c) Efterfrågan på begagnade textiler och lump. Vi har valt perioden 1790-1890 för att fånga övergången till mekaniserad tillverkning av tyger och kläder, intåget av nya kvaliteter samt kraftiga förändringar i inkomster och sociala förhållanden i samhället. Vid periodens slut står Sverige på randen till ett modernt konsumtionssamhälle.