Att sälja Sverige eller låta Sverige sälja – Svenskt exportfrämjande mellan marknad, stat och nation, 1887–1972

Projektledare: Nikolas Glover
Medverkande: Michael Funke (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2017–2019
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse

En katalysator för den svenska samhällsutvecklingen under 1900-talet var de många kommersiella förbindelserna med utlandet. Projektet studerar en specifik del den institutionella utvecklingen på detta fält, nämligen det kollektiva exportfrämjandet. Verksamheten inkluderade viktiga aktörer inom det svenska näringslivet, det berörde kommersiella frågor om det nationellas förhållande till marknaden, och väckte frågor om statens ansvar för privata ekonomiska intressen. Vi ställer två huvudfrågor: 1) Hur utvecklades policyområdet exportfrämjande i Sverige, och hur kan den institutionella utvecklingen förklaras? 2) Hur användes företagens och produkternas svenskhet som ett marknadsföringsargument?

Till konsumtionens försvar: Reklam, genus och medborgarskap i Sverige under andra världskriget

Projektledare: Klara Arnberg (Stockholms universitet)
Medverkande: Nikolas Glover (Ekonomisk historia, Uppsala universitet), Fia Sundevall (Stockholms universitet)
Projektfinansiär: Vetenskapsrådet

Andra världskriget har lyfts fram som det första kriget i historien som utkämpades mellan fullfjädrade konsumtionssamhällen. I relation till detta har sentida internationell forskning  beskrivit perioden 1939–1945 som ett avgörande ögonblick i det moderna konsumtionssamhällets framväxt. Forskning ur detta perspektiv saknas dock i den svenska forskningen. Detta projekt fokuserar på konsumtionens och reklamens roll under beredskapsåren och hur de  identitetsformationer som då ställdes på sin spets – hemmafrontens kvinnlighet, den stridande maskuliniteten, medborgarskap och patriotism – också påverkades och utformades av kommersiella krafter.
Från tidigare studier om andra världskrigets ekonomiska och sociala historia vet vi att marknaden omstrukturerades genom ransonering, varubrist, inkallning av manliga värnpliktiga och kvinnors beredskapsarbete. Genom att anknyta till ett växande internationellt forskningsfält om krigets konsumtionskultur studerar vi hur kommersiella aktörer agerade i relation till dessa ändrade marknadsförhållanden.
 
Två grundläggande dimensioner studeras: (1) reklambranschens framhållande av betydelsen av konsumtion under kriget, (2) hur reklamens innehåll hjälpte till i mobiliseringen svenska medborgare. Vi har genom förstudier identifierat tre sorters konsumtion som formulerades i dessa sammanhang: patriotisk – till stöd för krigsberedskapen och försvaret av Sverige; kreativ – för att lösa de utmaningar som individen och hushållets ställdes inför på grund av krigsekonomin; och eskapistisk – för att mobilisera hopp om framtidens fred och flykt från samtidens tristess och elände.
 
Inom ramen för projektet undersöks dels hur reklambranschen etablerade sin samhällsposition och agerade i relation till krigskrisen, dels marknadssegmenteringen utifrån t.ex. kön, klass och region, dels hur reklamen faktiskt tog sig uttryck i ett urval tidningar. Dessutom studeras specifika reklamkampanjer av krigsrelaterade konsumtionsprodukter liksom hur den ökande statliga inblandningen i konsumentfrågor påverkade de kommersiella bidragen till beredskapsinsatsen.

Identitetsekonomin. Pengar och identifiering i 1900-talets Sverige

Projektledare: Orsi Husz
Projektperiod: 2018 -2021
Projektfinansiär: Vetenskapsrådet

I detta projekt skriver jag identifieringens ekonomiska kulturhistoria. Vi identifierar oss idag med digitala BankIDn i en rad andra sammanhang än bara vid penningtransaktioner, t.ex. i kontakt med den kommunala skolan eller försäkringskassan. Varför använder vi identifikation utfärdat till oss i vår egenskap av bankkunder när vi agerar som föräldrar och patienter? Projektet söker sig tillbaka till den pre-digitala tiden och vill spåra hur förhållandet mellan vardagsfinanser och identifiering eller i mer abstrakta termer mellan pengar och identitet, har formats och förändrats sedan början av 1900-talet. Identitetsbegreppet används återkommande i samhälls- och humanvetenskaperna. Den mest påtagliga aspekten av hur samhället handskas med identiteter, nämligen identitetsdokumentens utformning och användning, uppmärksammas däremot sällan. De få historiska arbeten om ämnet riktar sökarljuset mot den byråkratiska statens försök att göra sina medborgare ”avläsbara” och övervakningsbara, särskilt i fråga om rörlighet och brottslighet. Men i 1900-talets framväxande konsumtionssamhälle var det i vardagens finansiella transaktioner som identiteten vanligast behövde fastställas. Postens identitetskort för värdeförsändelser (1909 i Sverige), varuhusets kontobrickor (1910-tal), kreditkort av plast (1950-tal), bankernas identitetskort (1960-tal i Sverige) och andra identitetsdokument introducerades successivt under 1900-talet. Dessutom har sådana från början finansiella identitetsbevis (på samma sätt som dagens digitala BankIDn) använts i andra än bara kommersiella sammanhang. Det finns således starka ekonomiska intressen inblandade i den dokumenterade identitetens hantering. Hur hänger ekonomi och identifiering samman? Varför kom svenska banker att spela en i internationell jämförelse exceptionellt viktig roll i identitetshanteringen? Hur har förhållandet mellan staten och privata företag sett ut vad gäller ansvaret för att producera, validera och utfärda identitetsdokument? Genom att fokusera på själva identifikationsbevisen, deras tillkomst, materiella utformning, användning och hur de ersatte tidigare identitetsmarkörer, visar jag också hur sociala/kulturella identiteter påverkar och påverkas av identifikationens praktik och infrastruktur. Med hjälp av det svenska fallet kan kronologin och delvis även innehållet i de gängse forskningsnarrativen om dels identifieringens historia, dels vardagslivets finansialisering ifrågasättas.

Stockholm och maten: systemet för livsmedelsförsörjning i Stockholm 1930-2010

Projektledare: Fredrik Sandgren
Medverkande: Jenny Lee; Martin Söderhäll; Rosalia Guerrero Cantarell (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2014-2018
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse. Tore Browaldhs stiftelse

Det övergripande syftet med detta projekt att studera hur Stockholms system för livsmedelsförsörjning konfigurerats och förändrats under perioden 1930-2010. Från slutet av 1800-talet fram till idag, har konsumtionen av färska, konserverade, kylda och frysta livsmedel ökat dramatiskt och avståndet mellan konsumenter och producenter har ökat. Livsmedelsförsörjningen har gått från att främst vara en lokal angelägenhet för att sedan nå en nationell och slutligen global räckvidd. En stads livsmedelsförsörjning påverkas av en mängd faktorer, men grunden finns i skärningspunkten mellan efterfrågan och utbud. Sambandet mellan utbud och efterfrågan präglas av en inneboende dynamik. Dynamiken beror på den ekonomiska förmåga och de preferenser, ofta kulturellt inbäddade, konsumenter har, samt de reella möjligheterna till införsel av livsmedel tekniska, organisatoriska och institutionella förutsättningar medger. För att bringa reda i denna dynamik tar detta projekt sin teoretiska utgångspunkt i ett sammanfogande av två aktuella teoretiska traditioner ”World City Networks” samt ”Global Commodity Chains”. Projektet omfattar tre delstudier. En om livsmedelsförsörjningens konfiguration i Stockholm, en om livsmedelsdistributionen i Stockholm samt en som undersöker den lokala politiken i fråga om livsmedelskontroll och stadsplanering. Den tredje delstudien är ett avhandlingsprojekt där doktorand Martin Söderhäll undersökt restaurangbranschens lokalisering och koppling till stadsplanering i Stockholm 1930-nutid.

Den intima förbindelsen. En ekonomisk kulturhistoria om vardagliga finanser

Projektledare: Orsi Husz
Projektperiod: 2018 -2019
Projektfinansiär: Riksbankens Jubileumsfond (RJ Sabbatical Grant)

I dagens västerländska samhällen är det omöjligt att leva ett vanligt liv utan bankkonto. Formella finansiella institutioner är inblandade i nästan alla våra ekonomiska transaktioner; när vi får lön och bidrag, sparar, investerar eller helt enkelt köper något med kort eller överför pengar till varandra. Denna vardagstäta kontakt mellan banker och vanligt folk växte fram från det sena 1950-talet i Sverige. Min bok ska handla om de kulturella problem som uppstod i samband med och påverkade övergången till ett bankifierat samhälle – redan innan 1980-talets så kallade finansialisering. Det är en historia som handlar om klass och den föränderliga klasskodningen av vissa former av pengar: hur gick det till när arbetarna skulle få lön via checkkonto i affärsbank, något som tidigare ansågs vara ett överklassattribut? Det är en historia om genus: hur och varför gavs bank och finanser en något mer feminin inramning på 1960-talet? Det handlar även om moral,/moralisering och försöken att avstigmatisera den omstridda konsumtionskrediten när den skulle lanseras i form av kreditkort. Och inte minst riktar jag också blicken mot finansiell kunskap och förändringarna kring vad vanliga människor ansågs behöva veta om pengar samt hur expertområdet familjeekonomi etablerades inom bankerna. En forskningsvistelse i vid universitet Paris, Nanterre möjliggör en fördjupning av de kontakter som jag har byggt upp kring dessa frågor under den senaste tiden, med både med historiker och ekonomisociologer

Krediters förändrade roll i hushållens ekonomi under första hälften av 1900-talet

Projektledare: Tony Kenttä
Medverkande: Kristina Lilja, Dan Bäcklund (Ekonomisk historia, Uppsala universitet)
Projektperiod: 2017 - 2020
Projektfinansiär: Handelsbanken

Projektet studerar hur löntagarhushåll använde krediter för att hantera hushållsekonomin under första hälften av 1900-talet. I projektet belyses särskilt relationen mellan krediter och behovet av att stabilisera inkomst- och utgiftsflöden. En drivande tanke är att krediter kan bidra till att skapa såväl fattigdom som rikedom och att vi ser en övergång under perioden från smålån för nödvändig konsumtion till välståndsskapande krediter (som fastighetslån). Källmaterialet utgörs av levnadskostnadsundersökningarna 1913-52, vilka undersöks med kvantitativa metoder.

Open Economy Forces and the Welfare State – International Trade, Capital Flows, and Social Policy 1920–2010

Projektledare: Henric Häggqvist
Projektperiod: 2017-2020
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse 

The project aims to investigate the links between openness in various forms and the growth of the welfare state over the 20th century. While it has been claimed that small and open economies to a larger degree have opted for policies of domestic compensation (Katzenstein, 1985) the overall result in earlier research has been inconclusive. Some studies find negative effects of forces of globalization on the welfare state, while others have found that openness has increased social spending. It has furthermore been shown that the effect may differ depending on the type of welfare programs (Lindert, 2004; Espuelas, 2012). One of the main goals of the project is therefore to try to find out what the causal mechanisms in these effects may be. It will do so by conducting longitudinal cross-country studies that look at aggregate social spending as well as by type of welfare program (pensions, health, welfare, unemployment benefits, and education).

The Impact of Tariffs on the Swedish Economy: Fiscal Policy, Efficient Protection, and Trade Flows, 1783-1914

Projektledare: Henric Häggqvist
Projektperiod: 2017-
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse 

The aim of the project is to estimate and analyze the effect tariff policy on the Swedish economy between 1783 and 1914. This will be done in three main fields of study: 1) the importance of tariffs for fiscal policy and government revenue; 2) whether tariffs provided efficient protection to certain sectors of the economy and as such retarded or promoted economic growth and development; 3) the impact of tariffs on the structure and development of exports and imports and their geographical distribution.

Innovation och institutionell förändring inom svensk varuhandel 1750-2010

Projektledare: Fredrik Sandgren
Projektperiod: 2012-
Projektfinansiär: Torsten Söderbergs Stiftelse (2012-2015)

"Innovation och institutionell förändring inom svensk varuhandel 1750-2010" skall analysera den svenska varuhandelns omvandling. Varuhandeln, dvs. parti- och minuthandeln, är en viktig sektor vars dock historia inte skrivits på ett samlat sätt. I centrum står institutionell förändring samt viktiga innovationer under perioden 1750-2010. Med institutioner avser jag lagstiftning men också de mer informella överenskommelser och regler som påverkat varuhandeln och dess förutsättningar. I fråga om innovationer, dvs. nya teknologier och nya organisationsformer, skall jag undersöka hur generella innovationer som bilar, telefoner, datorer, fabriker, taylorism påverkat varuhandeln. Men en viktig uppgift är också att undersöka hur nya sätt att bedriva varuhandel som fasta butiker, varuhus, självbetjäning, enplanslager m.m. introducerats och spritts inom den svenska varuhandeln. De större skiften i fråga om institutioner och innovationer som jag identifierar kommer att utgöra grunden för den periodisering som görs. Mycket är känt om varuhandelns historia. En stor del av den kunskapen är dock splittrad på många olika böcker och uppsatser och måste sammanställas. Men det finns också en hel del kunskapsluckor som behöver fyllas genom primärforskning. Förutom att vi behöver veta mer om hela perioden 1750-1900, behöver vi också ta reda på mer om 1900-talets utveckling i fråga om partihandel, fackhandel samt branschorganisationernas tidiga verksamhet. Huvudfokus är att skriva en monografi på svenska, där ungefär halva arbetet är klart, tänkt att ges ut på Studentlitteratur. Delundersökningar har publicerats i tidskrifter.

Smakens teknovetenskaper: livsmedelsutveckling i Sverige under den högindustriella epoken

Projektledare: Ingemar Pettersson
Medverkande: Daniel Normark (Ekonomisk historia, UU)
Projektperiod: 2017–2020
Projektfinansiär: Riksbankens jubileumsfond

Projektet syftar till att undersöka hur vetenskapsmän och ingenjörer har format sensoriska egenskaper – "smaken" med andra ord – hos industriella livsmedelsprodukter i Sverige under 1900-talet, en tid då livsmedelsindustrin utvecklades kraftigt och i andra sammanhang har kallats den högindustriella epoken. Vi intresserar oss särskilt för framväxten av sensoriska vetenskaper som använde metoder från bland annat kemi, psykologi, medicin och statistik för att förstå livsmedels smakegenskaper och hur vi människor upplever dem. Denna typ av "smakforskning" fick ökad betydelse för livsmedelsproduktionen under perioden och tillämpades i laboratorier, forskningsinstitut och provkök i Sverige. I projektet söker vi svar på hur provsmakning blev ett vetenskapligt projekt och vår huvudsakliga metod är att göra ”produktbiografier" – det vill säga att vi studerar hur olika livsmedel formades av olika sensoriska undersökningspraktiker. Med denna övergripande metod söker projektet svar på frågor om människans sinnen, vetenskap, teknik och ekonomi och hur konfigurationen mellan dessa områden förändrades i och med 1900-talets industriella utveckling. Hur gjordes subjektiva sensoriska omdömen till vetenskapliga objekt? Hur skapades standardiserade mått för sensoriska kvaliteter? Vad var "god" smak och vem avgjorde detta? Hur sökte livsmedelsproducenter kunskap om konsumenterna och deras preferenser? Varför krävde livsmedelsproduktionens industrialisering ett förvetenskapligande av provsmakning?

Skyltfönstret. Genus och den kommersiella kunskapens cirkulation i urbana mijöer

Projektledare: Rebecka Lennartsson (Stockholms Stadsmuseum)
Medverkande: Orsi Husz (Ekonomisk historia, Uppsala universitet), Klara Arnberg (Ekonomisk historia, Stockholms universitet)
Projektperiod: 2017-2021
Projektfinansiär: Riksbankens Jubileumsfond

This project studies the historical development of meanings, competences and material practices behind the creation of commercial displays (in the form of shop windows and industrial/trade exhibitions) in Sweden during the first half of the twentieth century. The historical context is the bourgeoning consumer culture and the golden age of Swedish industry. The commercial displays in many ways reshaped urban spaces. The professional knowledge involved in their creation often articulated understandings of how people strolled and moved around in the city, how the consumers’ gaze worked in commercial settings and how visual effects could influence it. These meanings as well as the material environments created by display professionals were often deeply gendered. The typical consumer was often – but not always – perceived as female, while the visitors of the trade fairs were thought of as male. The knowledge of how to create commercial displays (consisting of both business and aesthetical expertise) was during the period professionalized, but also disseminated and trivialized and in many ways altered by everyday practices. The project is part of the Research Program Gendered spaces. Multidimensional walks in urban history / Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens historia.

Savings in the wardrobe - Changes in the value and life cycle of clothes, 1790-1910

Projektledare: Pernilla Jonsson (Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet)
Medverkande: Kristina Lilja (Uppsala universitet) och Ylva Sjöstrand (Stockholms universitet)
Projektperiod: 2014-
Projektfinansiär: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse

Syftet med projektet är att studera kläders andrahandsvärde och hur människor i olika tider har använt begagnade kläder som ett sätt att dryga ut kassan i svåra ekonomiska tider. Vi studerar hur detta förändras under 1800-talet, då tillverkning av tyg och kläder mekaniseras, och möjligheterna att få krediter och kontanta medel på annat sätt underlättas.

I vårt forskningsprojekt vill vi undersöka: a) Kläders andrahandsvärde och livscykel. b) Andrahandsmarknadens omfattning, struktur och aktörer. c) Efterfrågan på begagnade textiler och lump. Vi har valt perioden 1790-1890 för att fånga övergången till mekaniserad tillverkning av tyger och kläder, intåget av nya kvaliteter samt kraftiga förändringar i inkomster och sociala förhållanden i samhället. Vid periodens slut står Sverige på randen till ett modernt konsumtionssamhälle.