Forskning inom området vetenskap, teknik och samhälle

Temats forskning avser förhållandet mellan vetenskap, teknik och samhälle i historien och samtiden. I dag är vetenskapen inte enbart föremål för förväntningar på kunskapsutveckling inom disciplinära fält, utan också för förhoppningar om att generera tillväxt och ekonomisk utveckling. De förändrade förväntningarna på vetenskapens roll i samhällsekonomin är ett av temats forskningsfokus. Vetenskaplig utveckling har under 1900-talet setts som något som påverkas av dess interna logik, även om sociala och kulturella faktorer alltid haft en inverkan. Under de trettio sista åren har dock synsättet förändrats, så att det har kommit att ses som legitimt och nödvändigt att politiska beslut och näringslivets behov aktivt påverkar vetenskapens utveckling. Temat studerar interaktionen mellan vetenskap, politik och näringsliv ur flera perspektiv.

STS Uppsala

Pågående projekt

Den tidigmoderna bergsvetenskapens geografier. En digital historia över Bergskollegiums utländska studieresor 1691–1826

Projektledare: Jacob Orrje (Idé- och lärdomshistoria, UU)
Medverkande: Måns Jansson (Ekonomisk-historiska, UU); Olof Karsvall (Riksarkivet och Kulturgeografi, SU)
Projektperiod: 2022-2024
Projektfinansiär: Vetenskapsrådet

Gruvnäring och metallframställning var centrala aktiviteter i det förindustriella Europa. Sverige är ett synnerligen bra exempel, med en tidigt storskalig produktion av koppar och järn. Från 1649 kontrollerades den svenska gruv- och metallnäringen av ett centralt ämbetsverk: Bergskollegium. Under drygt 200 år (fram till 1857) var det ett viktigt nav i det statliga maskineriet. I ljuset av ny historisk forskning framstår organisationen dock som betydligt mer rörlig och dynamisk än vad vi tidigare trott. Kollegiet uppmuntrade sina tjänstemän att resa ut i världen på studieresor, för att samla ny kunskap om metallframställning. De resande tjänstemännen skrev noggranna rapporter, vilka sedan renskrevs och samlades i kollegiets arkiv. Samlingen finns idag på Riksarkivet i Stockholm.
I detta projekt använder vi nya digitala metoder för att studera Bergskollegium i dess fulla räckvidd, med syftet att klarlägga den förindustriella gruv- och metallnäringens geografi och förstå de sätt på vilka kollegiets tjänstemän samlade in ny kunskap under sina resor. Projektet består av fyra steg. Först digitaliseras hela samlingen av reseberättelser. De digitaliserade handlingarna kommer att tillgängliggöras online genom Riksarkivets databas NAD. I ett andra steg kommer projektet att använda HTR-teknik för att automatiskt skriva av reseberättelserna. Texten kommer sedan i ett tredje steg att annoteras digitalt på ett sätt som gör det möjligt att identifiera personer, platser, objekt och händelser. Dessa taggar blir basen för ett rikt dataset som möjliggör en systematisk analys av källmaterialet. I ett fjärde steg genomförs spatiala analyser av hur resandet utvecklades över tid, samt textanalyser för att förstå hur tjänstemännen förmedlade sina nyvunna erfarenheter. Projektet ger på så sätt nya perspektiv på insamlandet av kunskap i utlandet, med potential att förändra förståelsen av de roller som kunskapscirkulation och mobilitet hade i formandet av tidigmoderna stater. Projektet ger även nya insikter i hur resemönster förändrades under den studerade perioden, samt hur resandets praktiker och skildrandet av tekniska framsteg förändrades över två århundraden. På detta sätt kommer projektet att generera nya sätt att förstå viktiga historiska processer, såsom framväxten av modern vetenskap, industriell utveckling och rörlighet.

Konjunkturinstitutet, Stockholmsskolan och den svenska nationalekonomins omvandling 1927-1955

Projektledare: Pär Wikman
Projektperiod: 2020-2023
Projektfinansiär: Jan Wallander och Tom Hedelius Stiftelse

Projektet befinner sig i gränslandet mellan ekonomisk och politisk historia och undersöker hur kunskapsproduktionen kring ekonomin påverkade och påverkades av den ekonomiska politiken. Jag arbetar nu med ett projekt som undersöker etablerandet av Konjunkturinstitutet och hur det fungerade som en länk mellan den nationalekonomiska forskningen och den ekonomiska politiken. Under 1930-talet etablerades makroekonomi som en vetenskaplig forskningsinriktning, något som sammanföll med att den svenska välfärdsstaten började ta form. Jag undersöker hur den nya förståelsen av ekonomin som skapades inom den nationalekonomiska forskningen var en förutsättning för välfärdsreformerna och hur den politiska relevans som nationalekonomin fick genom sin nära koppling till dessa reformer påverkade ämnets utformning.

Italiensk och svensk matproduktion - att driva eller hindra innovationer som motverkar antibiotikaresistens?

Projektledare: Alexandra Waluszewski

Den största delen av världens antibiotikakonsumtion sker inom djurbaserad matproduktion. Denna så kallade ’antibiotika infrastruktur’ (Chandler 2019) växte snabbt fram under andra delen av 1900-talet, där en ekonomiskt motiverade rutinbehandling av grupper av djur utvecklades parallellt med en individuell behandling av sjuka djur baserad på veterinärdiagnos. Antibiotikaresistenta bakterier hos djur överförs till människor främst genom miljö eller via människor som arbetar med djuren. (Kirchhelle, 2018, van Boeckel et al 2018, Waluszewski et al, 2016).
Projektet rör produktions- och användarkontexter i två EU länder; Sverige som har regionens lägsta förbrukning av antibiotika för djur, och Italien, som förbrukar drygt 23 gånger mer per producerat kilo och som är en av de större konsumenterna inom EU (ESVAC 2019). Projektet fokuserar på griskött, som konventionellt svarar för den antibiotikaförbrukningen, tillsammans med fågel. Den övergripande forskningsfrågan rör drivkrafterna bakom och huvudkomponenterna i de olika systemen. Vilka sociala och material resurser, representerade av vilka aktörer, finns bakom det svenska systemets förmåga att kompensera för rutinbaserad gruppbehandling med antibiotika, vilka finns bakom det Italienska systemet, och sist men inte minst, vilka är förutsättningar och hindren för att radikalt minska antibiotikakonsumtionen i det senare. En relaterad fråga rör fördelningen av kostnader för denna typ av normativt baserad innovation, mellan direkt och indirekt relaterade aktörer, i det privata och det offentliga. Projektet leds av Alexandra Waluszewski i samarbete med Andrea Perna, docent, Polytechnic University of Marche, och Alessandro Cinto, doktorand, Polytechnic University of Marche, Italien.

Follow the Pig

Projektledare: Alexandra Waluszewski

"Follow the Pig" is a NOS-HS granted workshop project (2019-2021), coordinated by Kristin B. Munksgaard, Prof., University of Southern Denmark, Aino Halinen, Prof. University of Turku, and Debbie Harrison, Prof., Norwegian Business School and Alexandra Waluszewski, Prof., Uppsala University. The aim with the multidisciplinary workshop series is to discuss the differences in the use of antibiotics in the Swedish, Danish, Norwegian and Finnish pig meat production and how these are related to forces in: a) The pig meat producing setting; including the role of complementary businesses such as suppliers of animal pharma, equipment, feed, and the role of national and transnational governments in terms of regulations etc., b) the pig meat user setting, with a special focus on the role of the retail industry, and c) research & development, with a special focus on research on resistance and how it is reacted upon.

Collective interests and assets in a global economy

Projektledare: Alexandra Waluszewski

Ett publikationsprojekt under ledning av Alexandra Waluszewski, Uppsala universitet, i samarbete med Ivan Snehota, Università della Svizzera italiana (USI) och Håkan Håkansson, prof. em Handelshögskolan BI Oslo. Avsikten är att sammanställa och analysera empiriskt material rörande hur kollektiva intressen och tillgångar påverkas av att de i allt större utsträckning hanteras av privata företag som opererar i ett globalt företagslandskap. En viktig aspekt är att kollektiva intressen inte bara påverkas av den enskilda privata aktör som fått i uppdrag att utföra viss verksamhet, utan också av att de blir del i en större struktur av interagerande privata enheter. Det övergripande syftet med projektet är att undersöka hur dessa kopplingar påverkar innehållet och riktningen i samspelet mellan det kollektiva och det privata. I ett ekonomiskt landskap präglat att kraftfulla aktörer sammankopplade i intrikata, gränsöverskridande nätverk torde det för de kollektiva intressena vara avgörande med vilken medvetenhet och styrka dess företrädare kan agera.

EU’s ‘Smart Specialisation Strategy’ – changing private-public interaction patterns

Projektledare: Alexandra Waluszewski

This is a research collaboration involving Alexandra Waluszewski, Uppsala University, Jens Eklinder Frick, University of Gävle and Andrea Perna, Uppsala University. The ‘Smart Specialisation Strategy’ is EU’s new ‘research and innovation’ concept, and in the same way as its forerunners it promotes a specific type of public-private collaboration; between public research units, regional policy and private firms. The ambition with the Smart Specialisation Strategy is to give regional policy guidelines concerning how to create ‘research and industry crossing innovative system’. The Smart Specialisation Strategy is based on involvement of public research units, regional institutions and governmental agencies, with the regional policy actors as the driving force; responsible for the selection of appropriate ‘innovative domains’, and businesses. (EU Regulation 1301/2013) The overall ambition of the research collaboration is to shed light on what understanding of public research and private business this arrangement is resting on, and what consequences it is assumed to have – for the private and public actors directly involved as well as for society at large. A specific focus is directed to what specific changes in the interaction pattern between public and private actors adopting the Smart Specialisation Strategy have given rise to.

Marknader för vetenskaplig publicering: en ekonomisk historia

Projektledare: Ylva Hasselberg
Medverkande: David Dellstig (Ekonomisk historia, UU), Johan Svedjedal, (Litteraturvetenskap, UU), Peter Josephson (Södertörns högskola)
Projektperiod: 2015-2019
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Syftet med projektet är att påbörja arbetet med att skriva en ekonomisk historia över marknaderna för vetenskaplig publicering. Särskild betoning kommer att läggas på 1. marknadsstrategier, 2. finansiering av vetenskaplig publicering och dess förändring över tid, samt 3. förhållandet mellan publikationsmarknaderna, staten och forskningsfinansiärerna. De olika delprojekten spänner över perioden 1770-2010.

Vem drar nytta av innovationsinvesteringar? Nya forskningsbaserade produkter/tjänster och distributionen av materiella och monetära resurser

Projektledare: Alexandra Waluszewski
Medverkande: Andrea Perna (Teknikvetenskaper, UU och Polytechnic University of Marche, Ancona, Italy)
Projektperiod: 2015-2019
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Leder svenska offentliga och private investeringar i innovationer inom ‘life science’ sfären också till nya produkter/tjänster producerade och globalt marknadsförda – av företag lokaliserade inom de legala gränser där innovationsinvesteringarna gjordes? Det är den övergripande frågan för projektet, som syftar till att undersöka a) krafterna bakom de innovationsinvesteringar som faktiskt lyckats (inklusive den rumsliga aspekten); i termer av nya produkter/tjänster i produktion/global distribution samt reguljär användning samt b) distributionen av sociala/materiella respektive monetära resurser mellan de involverade aktörerna.

Vetenskapens villkor: Forskningspolitikens ekonomiska historia

Projektledare: Ingemar Pettersson

Projektet undersöker vetenskapens ekonomiska villkor i Sverige sedan mitten av 1800-talet, en tid som har bevittnat ett allt starkare politiskt intresse i forskning och högre utbildning. Tidigare historisk forskning har framgångsrikt besvarat viktiga frågor kring svensk vetenskap vad gäller ideologiska trender, forskningens organisering och centrala aktörer. På en avgörande punkt vet vi dock ännu anmärkningsvärt lite: hur det ekonomiska stödet till vetenskapen faktiskt förändrades under perioden. Hur mycket har understödet till vetenskapen egentligen växt? Vilka kunskapsområden har varit prioriterade? Hur har samspelet sett ut mellan privat och offentlig finansiering? Hur har innebörden av centrala kategorier såsom ”forskning”, ”vetenskap”, ”teknik” och ”innovation” förändrats?

Smakens teknovetenskaper: livsmedelsutveckling i Sverige under den högindustriella epoken

Projektledare: Ingemar Pettersson
Medverkande: Daniel Normark (Ekonomisk historia, UU)
Projektperiod: 2017–2020
Projektfinansiär: Riksbankens jubileumsfond

Projektet syftar till att undersöka hur vetenskapsmän och ingenjörer har format sensoriska egenskaper – "smaken" med andra ord – hos industriella livsmedelsprodukter i Sverige under 1900-talet, en tid då livsmedelsindustrin utvecklades kraftigt och i andra sammanhang har kallats den högindustriella epoken. Vi intresserar oss särskilt för framväxten av sensoriska vetenskaper som använde metoder från bland annat kemi, psykologi, medicin och statistik för att förstå livsmedels smakegenskaper och hur vi människor upplever dem. Denna typ av "smakforskning" fick ökad betydelse för livsmedelsproduktionen under perioden och tillämpades i laboratorier, forskningsinstitut och provkök i Sverige. I projektet söker vi svar på hur provsmakning blev ett vetenskapligt projekt och vår huvudsakliga metod är att göra ”produktbiografier" – det vill säga att vi studerar hur olika livsmedel formades av olika sensoriska undersökningspraktiker. Med denna övergripande metod söker projektet svar på frågor om människans sinnen, vetenskap, teknik och ekonomi och hur konfigurationen mellan dessa områden förändrades i och med 1900-talets industriella utveckling. Hur gjordes subjektiva sensoriska omdömen till vetenskapliga objekt? Hur skapades standardiserade mått för sensoriska kvaliteter? Vad var "god" smak och vem avgjorde detta? Hur sökte livsmedelsproducenter kunskap om konsumenterna och deras preferenser? Varför krävde livsmedelsproduktionens industrialisering ett förvetenskapligande av provsmakning?

Akademiska hus. Byggenskap, lokalanvändning och verksamhetsutveckling inom svenska universitet och högskolor 1975-2015

Projektledare: Ylva Hasselberg
Medverkande: Magnus Eklund, Lars Fäting (Ekonomisk historia, UU)
Projektperiod: 2017-2020
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Syftet med projektet är att studera byggenskap och lokalförsörjning inom svenska universitet 1975-2015 och att sätta dessa verksamheter i relation till forskning och undervisning. Projektet tar sin utgångspunkt i tre frågor: 1. Vilka utgångspunkter och vilken rationalitet har man haft för handen i lokalförsörjningsfrågor och lokalisering av verksamheter?; 2 Kan man spåra skillnader mellan olika universitets förutsättningar för att och sätt att hantera frågorna, exempelvis skillnader i hur stor del av budgeten som går till lokaler (som man hyr eller äger) och hur detta förändras över tid?; 3. Vilka konsekvenser har olika strategier och maktförhållanden på lokalförsörjningsområdet fått för olika verksamheter och i förlängningen för dess huvuduppgifter: forskning och undervisning?

Självförverkligandets marknad. Svensk korrespondens- och distansutbildning, 1890-1970-tal

Projektledare: Orsi Husz
Medverkande: Nikolas Glover, (Ekonomisk historia, UU), Håkan Forsell (Historiska institutionen, SU)
Projektperiod: 2014-2018
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Projektets övergripande syfte är att problematisera utvecklingslinjerna för ”kunskapssamhällets” framväxt genom att studera korrespondensutbildningens historia. Långt innan humankapitalteorin fick sitt genomslag på 1960-talet marknadsfördes kunskap av brevskolorna i termer av investering, ekonomisk vinning och anställningsbarhet. Korrespondensskolornas befordrade självförverkligande och fortbildning, individuella drömmar och företagsnormer i en sammansatt förening. Projektet ställer frågan hur marknadens logik och andan hos en ”self made (wo)man” kunde smälta in i den svenska samhällsutvecklingen under 1900-talet som ofta skildras i termer av kollektiva lösningar.
Brevskolorna utbildade miljontals människor som annars, av ekonomiska och geografiska skäl, hade varit utestängda från yrkes- eller högre utbildning. De största skolföretagen hade fram till 1960-talet långt fler registrerade elever än antalet deltagare på exempelvis ABF:s studiecirklar vid samma tid. Ändå är denna skolform närmast frånvarande i skildringar av den moderna svenska utbildningshistorien. Genom att studera profitdrivna (och stiftelseägda) utbildningsföretag i ett längre historiskt perspektiv vill vi dels historisera och problematisera dagens vedertagna narrativ om kunskapens betydelse i ”den nya ekonomin”, dels skriva in ett nytt perspektiv i den svenska utbildningshistorien. Materialet utgörs huvudsakligen av arkiv efterlämnade av de största aktörerna på området (Hermods,NKI skolan, Brevskolan).

Från lärarundantag till entreprenöriella universitet: Akademisk patentpolitik 1940–2013

Projektledare: Ingemar Pettersson
Projektperiod: 2013–2018
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Syftet med forskningsprojektet är att studera universitetens och universitetspolitikens förändringar i Sverige med utgångspunkt i frågor kring äganderätt och kommersialisering av akademisk forskning. Särskilt viktigt för projektet är de normativa kontexterna i vilka universiteten och de akademiska forskarna har tillskrivits särskilda roller och egenskaper. Tyngdpunkten ligger på perioden från mellankrigstiden till 2000-talet och projektet utförs genom ett antal delstudier som bland annat behandlar universitetens förhållanden till andra former av forskningsorganisationer; det så kallade lärarundantagets etablering på 1940-talet; efterkrigstidens stora reformer av universitet och högskolor; framväxten av organisatorisk infrastruktur för kommersialisering av universitetsforskning; patentens betydelse för att mäta, granska och ranka universitet i Sverige; samt den politiska rörelse som verkat för att göra universiteten och dess forskare mer innovationsdrivande och "entreprenöriella".

Identitetsekonomin. Pengar och identifiering i 1900-talets Sverige

Projektledare: Orsi Husz
Projektperiod: 2018 -2021
Projektfinansiär: Vetenskapsrådet

I detta projekt skriver jag identifieringens ekonomiska kulturhistoria. Vi identifierar oss idag med digitala BankID i en rad andra sammanhang än bara vid penningtransaktioner, t.ex. i kontakt med den kommunala skolan eller försäkringskassan. Varför använder vi identifikation utfärdat till oss i vår egenskap av bankkunder när vi agerar som föräldrar och patienter? Projektet söker sig tillbaka till den pre-digitala tiden och vill spåra hur förhållandet mellan vardagsfinanser och identifiering eller i mer abstrakta termer mellan pengar och identitet, har formats och förändrats sedan början av 1900-talet. Identitetsbegreppet används återkommande i samhälls- och humanvetenskaperna. Den mest påtagliga aspekten av hur samhället handskas med identiteter, nämligen identitetsdokumentens utformning och användning, uppmärksammas däremot sällan. De få historiska arbeten om ämnet riktar sökarljuset mot den byråkratiska statens försök att göra sina medborgare ”avläsbara” och övervakningsbara, särskilt i fråga om rörlighet och brottslighet. Men i 1900-talets framväxande konsumtionssamhälle var det i vardagens finansiella transaktioner som identiteten vanligast behövde fastställas. Postens identitetskort för värdeförsändelser (1909 i Sverige), varuhusets kontobrickor (1910-tal), kreditkort av plast (1950-tal), bankernas identitetskort (1960-tal i Sverige) och andra identitetsdokument introducerades successivt under 1900-talet. Dessutom har sådana från början finansiella identitetsbevis (på samma sätt som dagens digitala BankID) använts i andra än bara kommersiella sammanhang. Det finns således starka ekonomiska intressen inblandade i den dokumenterade identitetens hantering. Hur hänger ekonomi och identifiering samman? Varför kom svenska banker att spela en i internationell jämförelse exceptionellt viktig roll i identitetshanteringen? Hur har förhållandet mellan staten och privata företag sett ut vad gäller ansvaret för att producera, validera och utfärda identitetsdokument? Genom att fokusera på själva identifikationsbevisen, deras tillkomst, materiella utformning, användning och hur de ersatte tidigare identitetsmarkörer, visar jag också hur sociala/kulturella identiteter påverkar och påverkas av identifikationens praktik och infrastruktur. Med hjälp av det svenska fallet kan kronologin och delvis även innehållet i de gängse forskningsnarrativen om dels identifieringens historia, dels vardagslivets finansialisering ifrågasättas.

Den intima förbindelsen. En ekonomisk kulturhistoria om vardagliga finanser

Projektledare: Orsi Husz
Projektperiod: 2018 -2019
Projektfinansiär: Riksbankens Jubileumsfond (RJ Sabbatical Grant)

I dagens västerländska samhällen är det omöjligt att leva ett vanligt liv utan bankkonto. Formella finansiella institutioner är inblandade i nästan alla våra ekonomiska transaktioner; när vi får lön och bidrag, sparar, investerar eller helt enkelt köper något med kort eller överför pengar till varandra. Denna täta kontakt mellan banker och vanligt folk växte fram från det sena 1950-talet i Sverige. Min bok ska handla om de kulturella problem som uppstod i samband med och påverkade övergången till ett bankifierat samhälle – redan innan 1980-talets så kallade finansialisering. Det är en historia som handlar om klass och den föränderliga klasskodningen av vissa former av pengar: hur gick det till när arbetarna skulle få lön via checkkonto i affärsbank, något som tidigare ansågs vara ett överklassattribut? Det är en historia om genus: hur och varför gavs bank och finanser en något mer feminin inramning på 1960-talet? Det handlar även om moral,/moralisering och försöken att avstigmatisera den omstridda konsumtionskrediten när den skulle lanseras i form av kreditkort. Och inte minst riktar jag också blicken mot finansiell kunskap och förändringarna kring vad vanliga människor ansågs behöva veta om pengar samt hur expertområdet familjeekonomi etablerades inom bankerna. En forskningsvistelse i vid universitet Paris, Nanterre möjliggör en fördjupning av de kontakter som jag har byggt upp kring dessa frågor under den senaste tiden, med både med historiker och ekonomisociologer.