Marknader för vetenskaplig publicering: en ekonomisk historia

Projektledare: Ylva Hasselberg
Medverkande: David Dellstig (Ekonomisk historia, UU),  Johan Svedjedal, (Litteraturvetenskap, UU), Peter Josephson (Södertörns högskola)
Projektperiod: 2015-2019
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Syftet med projektet är att påbörja arbetet med att skriva en ekonomisk historia över marknaderna för vetenskaplig publicering. Särskild betoning kommer att läggas på 1. marknadsstrategier, 2. finansering av vetenskaplig publicering och dess förändring över tid, samt 3. förhållandet mellan publikationsmarknaderna, staten och forskningsfinansiärerna. De olika delprojekten spänner över perioden 1770-2010.

Vem drar nytta av innovationsinvesteringar? Nya forskningsbaserade produkter/tjänster och distributionen av materiella och monetära resurser

Projektledare: Alexandra Waluszewski
Medverkande: Andrea Perna (Teknikvetenskaper, UU och Polytechnic University of Marche, Ancona, Italy)
Projektperiod: 2015-2019
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Leder svenska offentliga och private investeringar i innovationer inom ‘life science’ sfären också till nya produkter/tjänster producerade och globalt marknadsförda – av företag lokaliserade inom de legala gränser där innovationsinvesteringarna gjordes? Det är den övergripande frågan för projektet, som syftar till att undersöka a) krafterna bakom de innovationsinvesteringar som faktiskt lyckats (inklusive den rumsliga aspekten); i termer av nya produkter/tjänster i produktion/global distribution samt reguljär användning samt b) distributionen av sociala/materiella respektive monetära resurser mellan de involverade aktörerna.

Smakens teknovetenskaper: livsmedelsutveckling i Sverige under den högindustriella epoken

Projektledare: Ingemar Pettersson
Medverkande: Daniel Normark (Ekonomisk historia, UU)
Projektperiod: 2017–2020
Projektfinansiär: Riksbankens jubileumsfond

Projektet syftar till att undersöka hur vetenskapsmän och ingenjörer har format sensoriska egenskaper – "smaken" med andra ord – hos industriella livsmedelsprodukter i Sverige under 1900-talet, en tid då livsmedelsindustrin utvecklades kraftigt och i andra sammanhang har kallats den högindustriella epoken. Vi intresserar oss särskilt för framväxten av sensoriska vetenskaper som använde metoder från bland annat kemi, psykologi, medicin och statistik för att förstå livsmedels smakegenskaper och hur vi människor upplever dem. Denna typ av "smakforskning" fick ökad betydelse för livsmedelsproduktionen under perioden och tillämpades i laboratorier, forskningsinstitut och provkök i Sverige. I projektet söker vi svar på hur provsmakning blev ett vetenskapligt projekt och vår huvudsakliga metod är att göra ”produktbiografier" – det vill säga att vi studerar hur olika livsmedel formades av olika sensoriska undersökningspraktiker. Med denna övergripande metod söker projektet svar på frågor om människans sinnen, vetenskap, teknik och ekonomi och hur konfigurationen mellan dessa områden förändrades i och med 1900-talets industriella utveckling. Hur gjordes subjektiva sensoriska omdömen till vetenskapliga objekt? Hur skapades standardiserade mått för sensoriska kvaliteter? Vad var "god" smak och vem avgjorde detta? Hur sökte livsmedelsproducenter kunskap om konsumenterna och deras preferenser? Varför krävde livsmedelsproduktionens industrialisering ett förvetenskapligande av provsmakning?

Akademiska hus. Byggenskap, lokalanvändning och verksamhetsutveckling inom svenska universitet och högskolor 1975-2015

Projektledare: Ylva Hasselberg
Medverkande: Magnus Eklund, Lars Fäting (Ekonomisk historia, UU)
Projektperiod: 2017-2020
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Syftet med projektet är att studera byggenskap och lokalförsörjning inom svenska universitet 1975-2015 och att sätta dessa verksamheter i relation till forskning och undervisning. Projektet tar sin utgångspunkt i tre frågor: 1. Vilka utgångspunkter och vilken rationalitet har man haft för handen i lokalförsörjningsfrågor och lokalisering av verksamheter?; 2 Kan man spåra skillnader mellan olika universitets förutsättningar för att och sätt att hantera frågorna, exempelvis skillnader i hur stor del av budgeten som går till lokaler (som man hyr eller äger) och hur detta förändras över tid?; 3. Vilka konsekvenser har olika strategier och maktförhållanden på lokalförsörjningsområdet fått för olika verksamheter och i förlängningen för dess huvuduppgifter: forskning och undervisning?

Självförverkligandets marknad. Svensk korrespondens- och distansutbildning, 1890-1970-tal

Projektledare: Orsi Husz
Medverkande: Nikolas Glover, (Ekonomisk historia, UU), Håkan Forsell (Historiska institutionen, SU)
Projektperiod: 2014-2018
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Projektets övergripande syfte är att problematisera utvecklingslinjerna för ”kunskapssamhällets” framväxt genom att studera korrespondensutbildningens historia. Långt innan humankapitalteorin fick sitt genomslag på 1960-talet marknadsfördes kunskap av brevskolorna i termer av investering, ekonomisk vinning och anställningsbarhet. Korrespondensskolornas befordrade självförverkligande och fortbildning, individuella drömmar och företagsnormer i en sammansatt förening. Projektet ställer frågan hur marknadens logik och andan hos en ”self made (wo)man” kunde smälta in i den svenska samhällsutvecklingen under 1900-talet som ofta skildras i termer av kollektiva lösningar.
Brevskolorna utbildade miljontals människor som annars, av ekonomiska och geografiska skäl, hade varit utestängda från yrkes- eller högre utbildning. De största skolföretagen hade fram till 1960-talet långt fler registrerade elever än antalet deltagare på exempelvis ABF:s studiecirklar vid samma tid. Ändå är denna skolform närmast frånvarande i skildringar av den moderna svenska utbildningshistorien. Genom att studera profitdrivna (och stiftelseägda) utbildningsföretag i ett längre historiskt perspektiv vill vi dels historisera och problematisera dagens vedertagna narrativ om kunskapens betydelse i ”den nya ekonomin”, dels skriva in ett nytt perspektiv i den svenska utbildningshistorien. Materialet utgörs huvudsakligen av arkiv efterlämnade av de största aktörerna på området (Hermods,NKI skolan, Brevskolan).

Metallbasaren: Kunskapande i Stockholms metallnäring under det ”långa sjuttonhundratalet”

Projektledare: Göran Rydén (Institutet för bostads- och urbanforskning, UU)
Medverkande: Måns Jansson (Ekonomisk-historiska, UU)
Projektperiod: 2017 - 2020
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser (Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse, Tore Browaldhs Stiftelse)

Projektets syfte är att utforska kunskapens rörelser och praktiker inom Stockholms metallmanufaktur under det ‘långa sjuttonhundratalet’. Fokus är perioden 1720–1820, vilken omfattar både det inhemska manufakturväsendets expansion under sjuttonhundratalets mitt och den därefter följande perioden av stagnation för Stockholmsekonomin. Denna period såg även omfattande förändringar i det politiska systemet, men även rörande synen på ekonomi, arbete och industri. Protektionistiska regleringar och monopolism gav successivt vika för idéer om mer icke-reglerade ekonomiska aktiviteter. Här finns tydliga jämförelsepunkter med expansionen för metallarbete i Eskilstuna Fristad (grundad 1771). Vårt primära intresse är aktiviteter och verkstäder för finsmide omfattade av manufakturprivilegier, och således inte skråhantverk. Projektet kommer dock att uppmärksamma gränsdragning och utbyten mellan dessa olika former av metallhantverk, eftersom många hantverkare under perioden var rörliga och bytte arbetsplats flertalet gånger under sitt yrkesverksamma liv.
Projektet är uppbyggt kring tre relaterade steg. Inledningsvis kommer vi att konstruera en databas rörande metallmanufaktur i Stockholm för perioden 1720–1820. Databasen kommer ge en översiktlig information om verkstäder och anställda. Detta föls av ett andra steg, där vi närmare utforskar mobilitet och rörelser. Fokus är här Stockholmshantverkares resor i Europa och rekryteringen av utländska hantverkare/manufakturister. Slutligen kommer ett urval att göras där ett antal verkstäder och hantverk studeras mer ingående. Tyngdpunkten i detta sista steg läggs på utforskandet av rörelser, rekrytering och lärande, samt hur dessa praktiker länkade samman verkstäder (och andra platser) i en föränderlig urban kontext.

Från lärarundantag till entreprenöriella universitet: Akademisk patentpolitik 1940–2013

Projektledare: Ingemar Pettersson
Projektperiod: 2013–2018
Projektfinansiär: Handelsbankens forskningsstiftelser

Syftet med forskningsprojektet är att studera universitetens och universitetspolitikens förändringar i Sverige med utgångspunkt i frågor kring äganderätt och kommersialisering av akademisk forskning. Särskilt viktigt för projektet är de normativa kontexterna i vilka universiteten och de akademiska forskarna har tillskrivits särskilda roller och egenskaper. Tyngdpunkten ligger på perioden från mellankrigstiden till 2000-talet och projektet utförs genom ett antal delstudier som bland annat behandlar universitetens förhållanden till andra former av forskningsorganisationer; det så kallade lärarundantagets etablering på 1940-talet; efterkrigstidens stora reformer av universitet och högskolor; framväxten av organisatorisk infrastruktur för kommersialisering av universitetsforskning; patentens betydelse för att mäta, granska och ranka universitet i Sverige; samt den politiska rörelse som verkat för att göra universiteten och dess forskare mer innovationsdrivande och "entreprenöriella".

Identitetsekonomin. Pengar och identifiering i 1900-talets Sverige

Projektledare: Orsi Husz
Projektperiod: 2018 -2021
Projektfinansiär: Vetenskapsrådet

I detta projekt skriver jag identifieringens ekonomiska kulturhistoria. Vi identifierar oss idag med digitala BankIDn i en rad andra sammanhang än bara vid penningtransaktioner, t.ex. i kontakt med den kommunala skolan eller försäkringskassan. Varför använder vi identifikation utfärdat till oss i vår egenskap av bankkunder när vi agerar som föräldrar och patienter? Projektet söker sig tillbaka till den pre-digitala tiden och vill spåra hur förhållandet mellan vardagsfinanser och identifiering eller i mer abstrakta termer mellan pengar och identitet, har formats och förändrats sedan början av 1900-talet. Identitetsbegreppet används återkommande i samhälls- och humanvetenskaperna. Den mest påtagliga aspekten av hur samhället handskas med identiteter, nämligen identitetsdokumentens utformning och användning, uppmärksammas däremot sällan. De få historiska arbeten om ämnet riktar sökarljuset mot den byråkratiska statens försök att göra sina medborgare ”avläsbara” och övervakningsbara, särskilt i fråga om rörlighet och brottslighet. Men i 1900-talets framväxande konsumtionssamhälle var det i vardagens finansiella transaktioner som identiteten vanligast behövde fastställas. Postens identitetskort för värdeförsändelser (1909 i Sverige), varuhusets kontobrickor (1910-tal), kreditkort av plast (1950-tal), bankernas identitetskort (1960-tal i Sverige) och andra identitetsdokument introducerades successivt under 1900-talet. Dessutom har sådana från början finansiella identitetsbevis (på samma sätt som dagens digitala BankIDn) använts i andra än bara kommersiella sammanhang. Det finns således starka ekonomiska intressen inblandade i den dokumenterade identitetens hantering. Hur hänger ekonomi och identifiering samman? Varför kom svenska banker att spela en i internationell jämförelse exceptionellt viktig roll i identitetshanteringen? Hur har förhållandet mellan staten och privata företag sett ut vad gäller ansvaret för att producera, validera och utfärda identitetsdokument? Genom att fokusera på själva identifikationsbevisen, deras tillkomst, materiella utformning, användning och hur de ersatte tidigare identitetsmarkörer, visar jag också hur sociala/kulturella identiteter påverkar och påverkas av identifikationens praktik och infrastruktur. Med hjälp av det svenska fallet kan kronologin och delvis även innehållet i de gängse forskningsnarrativen om dels identifieringens historia, dels vardagslivets finansialisering ifrågasättas.

Den intima förbindelsen. En ekonomisk kulturhistoria om vardagliga finanser

Projektledare: Orsi Husz
Projektperiod: 2018 -2019
Projektfinansiär: Riksbankens Jubileumsfond (RJ Sabbatical Grant)

I dagens västerländska samhällen är det omöjligt att leva ett vanligt liv utan bankkonto. Formella finansiella institutioner är inblandade i nästan alla våra ekonomiska transaktioner; när vi får lön och bidrag, sparar, investerar eller helt enkelt köper något med kort eller överför pengar till varandra. Denna vardagstäta kontakt mellan banker och vanligt folk växte fram från det sena 1950-talet i Sverige. Min bok ska handla om de kulturella problem som uppstod i samband med och påverkade övergången till ett bankifierat samhälle – redan innan 1980-talets så kallade finansialisering. Det är en historia som handlar om klass och den föränderliga klasskodningen av vissa former av pengar: hur gick det till när arbetarna skulle få lön via checkkonto i affärsbank, något som tidigare ansågs vara ett överklassattribut? Det är en historia om genus: hur och varför gavs bank och finanser en något mer feminin inramning på 1960-talet? Det handlar även om moral,/moralisering och försöken att avstigmatisera den omstridda konsumtionskrediten när den skulle lanseras i form av kreditkort. Och inte minst riktar jag också blicken mot finansiell kunskap och förändringarna kring vad vanliga människor ansågs behöva veta om pengar samt hur expertområdet familjeekonomi etablerades inom bankerna. En forskningsvistelse i vid universitet Paris, Nanterre möjliggör en fördjupning av de kontakter som jag har byggt upp kring dessa frågor under den senaste tiden, med både med historiker och ekonomisociologer.