Intervju Fredrik Sandgren

Foto: Karin Ågren

Fredrik är sedan 2017 prefekt på Ekonomisk-historiska institutionen. Han är docent och universitetslektor, disputerade 1999 på en avhandling om lanthandeln under senare delen av 1800-talet. Han har sedan fortsatt att forska om varuhandelns historia samt regional ekonomisk omvandling under 1800-talet. Sedan 2009 har Fredrik ägnat stor del av sin tid till administrativa uppdrag som studierektor och de tre senaste åren som prefekt.

Presentera dig själv med några ord
Född på sent 1960-tal. Uppvuxen i Botkyrka söder om Stockholm. Ville nog blir journalist från början med fokus på statskunskap, men en introduktion till ekonomisk historia under första terminen på Samhällsvetarprogrammet gjorde att jag fick upp ögonen för denna fantastiska kombination av historia, ekonomi och politik som ämnet är. Familj, motion och musicerande präglar fritiden.

Hur ser du på prefektens roll och vad motiverade dig till att acceptera utnämningen?
En prefekt bör se till att kollegor och studenter som är verksamma vid institutionen får de bästa förutsättningarna för att bedriva en bra verksamhet givet de reella möjligheter som finns. Vilken verksamhet som skall bedrivas och hur den skall genomföras skall så långt som möjligt delegeras till kollegorna. Man kan, och bör, lita till allas kompentens och professionalitet. Prefekten skall dock använda studierektorer samt olika kollegiala organ till att samråda och besluta om goda organisationsformer och förutsättningar. Jag tog på mig uppdraget som en kombination av lojalitet, nyfikenhet och vilja att göra en bra insats under ett begränsat antal år.

Utöver prefektrollen så är du även forskare. Berätta lite om din forskning och varför du anser att ekonomisk historia är ett viktigt ämne
Jag har forskat rätt mycket om svensk varuhandel ur lite olika perspektiv och olika perioder. Jag har också forskat på regionala perspektiv på främst övergången från agrar- till industrisamhälle. Just nu försöker jag skriva ihop en samlad historik över svensk varuhandel för perioden 1750-nutid. Möjligen som en början till avslutning kring min varuhandelsforskning. Jag har några andra uppslag som jag skulle vilja hinna med innan jag går i pension.

Jag tycker det ekonomisk-historiska perspektivet, det ekonomisk-historiska ”ögat” är centralt för att förstå hur vår och andras samhällsekonomier fungerar. Detta perspektiv kan förstås finnas även hos andra än de som är verksamma inom ekonomisk historia. Men jag tycker att vår tradition av en förståelse för struktur och aktör, kopplingen mellan ekonomi, politik och kultur eller mentaliteter och en vana att analysera företeelser både med hjälp av statistisk och kunskaper om enskilda människors bevekelsegrunder är nyttig och användbar. Vi som ekonomiska historiker borde både ges plats och ta plats i samhällsdebatten.

Har du något tips till den som just påbörjat sin forskarkarriär?
Utgå ifrån det du tycker är intressant och viktigt, var inte överdrivet strategisk, men betrakta dig som egenföretagare i forskning och undervisning. Ta de chanser som erbjuds, men känn också efter i magen om det är rätt.

April 2020