Intervju Mats Morell

Professor Mats Morell forskningsansvarig på institutionen, samt Studierektor för forskarutbildningen. Han är uppvuxen på lantbruk i Västmanland och kom som student till Uppsala 1975 och började på ekonomprogrammet men upptäckte ganska snart ekonomisk historia. 1979 började Mats på forskarutbildningen 1979. Då fanns ingen finansiering så han försörjde sig som lärarvikarie och amanuens på institutionen. Mats disputerade 1987 på en kvantitativ avhandling om svensk livsmedelskonsumtion från tidigt 1600-tal till mitten av 1800-talet. Mats har arbetat här på institutionen sedan 70-talet, men har även varit agrarhistoria vid SLU och vid ekonomisk historia i Stockholm.

Varför är Ekonomisk historia ett viktigt ämne?
Det är ett ämne som ger samhällsstudiet sammanhang och begriplighet. Det är också ett kritiskt och ifrågasättande ämne. Vi tar varken data, institutioner (regler) eller teorier för givna utan prövar hur de uppkommit (data), varför de finns och hur de fungerar (institutionerna) och vilken relevans de har (teorierna)  

Berätta om ett pågående forskningsprojekt.
Maja Lundqvist (doktorand), Marja Erikson (post doc) och jag arbetar i ett projekt som problematiserar den agrarekonomiska utvecklingen i Mälarlänen. Den s.k. agrara revolutionen, där produktionen och produktiviteten i det förindustriella jordbruket ökade på ett sätt som somliga anser banade väg för det industriella genombrottet brukar sägas ha ägt rum i tidsspannet 1750-1850  i Sverige, kanske med koncentration till 1800-talets första decennier. Vi anser mycket av forskningen bakom denna ståndpunkt har avsett Väst- och Sydsverige och ibland skogsbygder. I Mälardalen var det mer av stagnation. Folkmängden ökade inte, bönderna blev inte fler, uppodlingen av ny åker mark som var omfattande på andra håll var obetydlig här. Institutionella förändringar som t.ex. skiftesrörelsen fick genomslag sent liksom de ”moderna” växtföljderna och en del ny redskapsteknik. Vi frågar oss varför? om revolutionsbegreppet är rimligt? och vi försöker dessutom med hjälp av lantmäterimaterial skatta den agrara produktionen (i grund och botten livsmedelsproduktionen) från mitten av 1700-talet, ja delvis t.o.m. från mitten av 1600-talet, fram till början av 1900-talet.

Vilken är din drivkraft i forskningen?
Nyfikenhet, vill begripa saker och ju mer man läser in sig på något ju mer blir man intresserad. Det kanske bör utfärdas en nördvarning här, men specialisering är nödvändig och jag har också vinnlagt mig om att producera synteser som sammanfattar stora skeenden och är ganska lättillgängliga, samt läroböcker och historiografi, d.v.s. vad man forskat om. Metod och teori i all ära, men kontexten är väldigt viktig för mig. Hur ser verkligheten egentligen ut kring mitt forskningsproblem?

Du är även studierektor för forskarutbildningen samt forskningsansvarig på institutionen. Berätta lite om vad det innebär.
Som studierektor har jag har huvudansvaret för administrationen av forskarutbildningen. Jag försöker hålla grepp om var alla doktorander står, genom formaliserade och informella samtal, samt de viktiga plandokument som de individuella studieplanerna utgör. Jag sköter planläggningen av kurscykeln på forskarutbildningen och upprätthåller kontakter med fakulteten, andra studierektorer, systerinstitutioner och den nationella forskaskolan som vi är del av.  Försöker också vara så tillgänglig som möjligt för doktoranderna. Som forskningsansvarig försöker jag samordna forskningen vid institutionen, som dock är bred och utgår från de intressen och kunskaper våra medarbetare har. Jag försöker entusiasmera till att söka forskningsresurser och publicera sig samt spåra upp möjliga samarbeten mellan forskare som i utgångsläget kan tyckas hålla på med rätt olika saker. Så leder jag högre seminariet  där doktorander och andra forskare lägger fram alster för ventilering varannan måndag. 

Har du något tips till den som just påbörjat sin forskarkarriär?
Formulera och omformulera hela tiden dina forskningsfrågor, läs och vidareutveckla dem, ha frågorna med dig hela tiden. Skriv också hela tiden och formulera dig, det hjälper de flesta att tänka, skulle jag tro. Gå på seminarier, samtala med andra forskare så mycket det går. Engagera dig i vad dina doktorandkollegor gör, det får du tillbaka, skulle jag tro.

December 2018